Elevledda utvecklingssamtal – varför?

Elevledda utvecklingssamtal – varför då? Mitt svar på det är engagemang och en insikt om att man själv kan vara med och ta kommandot över sitt lärande.

Jag tyckte att jag hade väl fungerande utvecklingssamtal som var trepartssamtal. Alla parter kom väl förberedda till samtalen och vi kunde prata om nuläge och nästa steg precis som det står i de allmänna råden från skolverket. 

Allmänna råd s.11

När jag hörde talas om elevledda samtal var jag skeptisk och det berodde på att jag tyckte att jag redan erbjöd delaktighet och att jag funderade dessutom på vad det skulle säga om min profession om jag valde att släppa kommandot över samtalet. Hur man än vänder och vrider på det är det mitt uppdrag att ha koll på läget och förmedla det tänkte jag.

Nu har jag provat och varje gång, med varje grupp ser jag samma sak: samtalen blir bättre tack vare att eleven har fått ta kommandot och håller i samtalet. Nu när jag jobbat med det under ett antal år kan jag fundera på varför jag tänkte som jag gjorde, eftersom jag under årets alla andra dagar jobbar intensivt för att eleverna ska förstå och börja ta kommandot över sitt lärande. Det är inte bara två gånger per läsår som de gör det utan det ingår som en bärande del i min tanke om lärande. Elevledda utvecklingssamtal blir då inte något tillfällig stund för delaktighet utan en naturlig del i den vardag som eleverna och jag har ihop. Det är för mig en viktig kärna i elevledda samtal.

Jag ser ibland diskussioner som handlar om för och emot samtal som elever leder. Det jag anar i de diskussionerna är att vi har olika definition av vad vi menar med elevledda samtal. Vi kommer säkert ha olika uppfattning ändå om det men det underlättar kanske att förstå varandra om vi har visat på vad var och en menar.

I vårt arbetslag jobbar vi med samtalen så här:

I skolan:

  • Eleverna gör en kort reflektion i varje ämne utifrån ”Jag är bra på” och ”Jag behöver träna mer på” Uppdraget innebär också att träna på att skriva så att mottagaren förstå. Mottagarna är lärarna och vårdnadshavare.
  • Eleverna får skriftliga omdömen från oss lärare och läser igenom dem. Ställer frågor om det är något som är svårt att förstå. Är det på vt år 6 är betygen underlaget istället för omdömena.
  • Plockar fram något som man är nöjd med och funderar på varför och vad det visar i elevens utveckling.
  • Eleverna tränar på att hålla samtalet utifrån en samtalsmall tillsammans med en klasskompis.

Det här arbetet tar inte särskilt lång tid och den tid det tar är väl investerad tid eftersom jag ser att det leder till bra samtal och en utveckling efter samtalen utifrån det vi kommit fram till där.

Hemma:

  • Eleverna har i uppdag att vara informtionsbärare hem. Jag hjälper till med att tala om att papper har skickats hem genom veckobrevet som jag skriver. Där lyfter jag också fram att jag ser fram emot att vi ska mötas väl förberedda allihop.
  • Där hemma går man igenom några frågor och besvarar dem utifrån det man ser i omdömen och ämnesreflektioner. Eftersom eleverna är vana att fundera över eget lärande i skolan är det inte ett nytt och svårt uppdrag.

På samtalet:

samtalsmallht15 Mitt utvecklingssamtal Samtalsmall

  • Elev följer dagordningen. Jag skriver i IUP:n under tiden. Vi utvärderar mål, får höra om starka sidor och jag berättar om vad jag ser och vi sätter upp nya mål. Vi funderar ut en väg att nå dem och hur det ser ut när målet är nått.
  • Vi är oftast helt överens om vilka mål som är nästa steg.
  • När vi kommer till punkten övrigt visar det sig ofta att det jag har förberett och som jag vill lyfta fram har vi kommit in på tidigare i samtalet. Har vi inte det, lyfter jag det efter att elev och föräldrar har fått lyfta fram det de funderar på.
  • Eleven avslutar samtalet.

 

Samtalen blir effektiva, det jag ser utifrån mitt uppdrag kommer fram, föräldrar och elever får chans att lyfta viktiga frågor och framförallt så är alla väl förberedda och vi har ett trepartssamtal med den viktigaste personen i centrum.

Fröken Ann har skrivit om elevledda utvecklingssamtal tillsammans med sexåringar och hon skriver i sitt inlägg:

Eleverna har gjort strålande insatser med sina första utvecklingssamtal, många nöjda föräldrar och det mest imponerande är att det hela veckan blivit mycket synligt att elevernas medvetenhet om sitt eget lärande och sina utvecklingsområden har höjts. Ett skarpare fokus med grund i varför vi faktiskt är i skolan – för att lära, inte för att bevisa vad vi kan – har blivit synligt i gruppen.

Instämmer till fullo i den beskrivningen och ser detsamma tillsammans med 10-12- åringar. Elever som inte ser sig som bedömda i meningen dömda och utan som får redskap att ta äga sin utveckling!

Jag skulle inte vilja gå tillbaka och genomföra samtal på det sätt jag gjort tidigare. I samtalen är de skriftliga omdömena som är relativt utförliga en mycket god hjälp och det är en administration som jag tycker hjälper mig, elever och föräldrar att mötas kring en avstämning om läget. Det finns annan administration som jag gärna skulle slippa men inte den här. För den ger mig redskap att föra samtal där alla är insatta – trepartssamtal på riktigt!

Flippat föräldramöte – 100% positivt

Under ganska lång tid har jag funderat på hur jag ska göra föräldramötena mer intressanta och värda den tiden som det innebär både för mig och för föräldrarna. Det har inneburit att jag har haft föräldramötena med en del information och en del genomgång av något slag. Förmågorna i läroplanen, betyg, matematikstrategier eller något annat som passat. Men ändå har jag inte varit helt nöjd.

I somras, när tankarna fick vandra fritt, slog det mig att jag ska prova att flippa föräldramötet! Hur det skulle gå till fick jag fundera vidare på. I samma veva kom jag på att jag ville ha en föräldrasida på bloggen där jag ville lägga information om betyg och delar som ingår i undervisningen.

När terminen startade förstod jag att fler hade funderat på att flippa föräldramöten. Där och då kom jag på hur jag ville göra och nu är det gjort! Genom att möta andras tankar i det utvidgade kollegiet så landade de egna tankarna på plats.

Nu är mitt första flippade föräldramöte genomfört och responsen blev 100% positiv.

Jag började med att skicka ut en enkät med frågor som till exempel innehöll frågor om vad de skulle vilja ha för information, vilken fråga de skulle vilja fördjupa sig i och en fråga om ett beslut som behövde fattas. Jag hänvisade till föräldrasidan på bloggen om de ville få inspiration till ämne att fördjupa sig i. Det kom förslag utifrån bloggen men även andra kanonbra förslag. Förslag som vi kanske kan fördjupa oss i nästa gång.

När det var gjort, gjorde jag en enkel film med hjälp av en power point och Screecast-O-Matic där jag informerade om det föräldrarna hade önskat och det jag själv ville få fram. Jag berättade bland annat om de kommande elevledda utvecklingssamtalen. I den korta filmen fick man även information om vilka ämnen föräldramötet skulle innehålla. Helt utifrån majoriteten av önskemålen. Filmen skickade jag ut ungefär en vecka innan mötet. Genom det här upplägget blev det även ett tillfälle för föräldrarna att på riktigt uppleva det flippade klassrummet.

När vi sedan träffades hade vi drygt en timme till förfogande. Kvällens ämnen handlade om betyg och huvudräkningstrategier i matematik. I min presentation utgick jag ifrån att man hade tagit del av informationen på bloggen precis som jag hade bett om i filmen. Vi hade väldigt intressanta diskussioner om betyg och bedömning. Det fanns mycket att vända och vrida på så det tog den största delen av tiden. Jag presenterade någon strategi för huvudräkning och sedan lovade jag att lägga ut fler filmer på bloggen eftersom det saknas några strategier där. Det betyder att filmerna på bloggen blir ett redskap för dem som önskar- barn som vuxna.

Jag var väldigt nyfiken på hur det upplägget av föräldramötet skulle tas emot och upplevas. Det blev ett tillfälle att presentera ”exit ticket” för föräldrarna. Jag använder det då och då med eleverna och nu passade det bra att avsluta mötet med det. Föräldrarna fick skriva vad de hade fått med sig/ lärt sig på en lapp och på den andra lappen önskade jag att de skulle ge feedback på sättet att organisera och förbereda föräldramötet. Vilken fantastisk respons!

 bild

100% tyckte att det var bra att förbereda föräldramöten på det här sättet. Bra att få en film med information som man kunde se när det passade. Bra att vara förberedd inför mötet. Bra att använda tiden på det sättet!

Fantastiskt roligt. Det kändes som en kväll som gav alla inblandade något. Det här kommer jag att absolut göra igen!

 

Flippa till föräldrar

Föräldrarna är en viktig resurs i skolans värld tycker jag. Men för att det ska fungera riktigt bra tror jag att det är viktigt att dagens föräldrar får ta del av hur skolan är och fungerar idag. Annars är det lätt att det bara är den, ibland väl mörka, mediala bilden och bilden av den egna skolgången som man tar med sig i mötet med sitt barns lärare. Jag har valt att använda många föräldramöten till att ha lite undervisning om olika saker. Allt för att vi ska förstå varandra när vi möts. Det har handlat om allt från huvudräkningsstrategier, förmågor till betyg och bedömning. I våras bjöd vi för första gången in till en föräldrautbildning om betyg och bedömning på vår skola. Det var ett sätt att ge föräldrar en chans att ta del av det system som vi befinner oss i.

Under sommaren har jag funderat på att utöka bloggen, som jag använder som ett lärande redskap med eleverna, med en sida som riktar sig till föräldrarna. En sida som presenterar det vi gör tillsammans med länkar till sidor där man kan få veta mer. Det blir ett sätt att bjuda in föräldrarna till att ta dela av det vi gör och varför vi gör det. Ett försök till att skapa ett gemensamt språk med föräldrar tänkte jag. Nu har jag gjort ett första utkast. Jag tänker att sidan ska få växa och ändras utifrån frågor jag får. Om jag får några!

Jag har även funderat på våra föräldramöten. Vi har börjat ha gemensamma samlingar tillsammans med alla föräldrar innan vi sedan går till respektive klassrum och det finns massor av fördelar med det. Det finns en nackdel och det är att jag tycker att jag har tagit den korta stunden i klassrummet till information och för liten del till det jag skulle vilja – diskussioner och samtal om skolan och dess pedagogiska innehåll. Det är också något jag har fått som önskemål från föräldrar. Därför har jag börjat fundera på att flippa föräldramöten. Att förbereda våra möten utifrån samma tanke som jag flippar klassrummet med eleverna. Poängen skulle även vara att informationen finns kvar till dem som inte har möjlighet att komma.

Jag hade inte tänkt färdigt på hur jag skulle göra det. Men plötsligt föll det på plats. En fråga på twitter hjälpte till att väcka tankarna till liv!

 

För när jag nu skapade sidan på bloggen föll poletten ner. Jag hade skapat en sida som vi kan utgå ifrån. Inför föräldramötet i höst tänker jag skicka hem information skriftligt eller på film innan. Sedan tänker jag att någon del av det som finns på föräldrasidan ska vi använda mötet till. Det får bli en fråga i inbjudan:

-Vad önskar ni att vi ska fördjupa oss i på föräldramötet?

Hoppas det faller väl ut, men det återstår att se!

Teachmeet i Almedalen – Om att synliggöra målen

Helena Kvarnsell, Per Falk och Marie Andersson ordnade Almedalens första Teachmeet tillsammans med Gleerup. Teachmeet är ett snabbt och bra sätt att dela med sig vad man gör i klassrummet. Helt i linje med den ”sharing is caring” anda som finns i det utvidgade kollegiet på sociala medier. Det var många talare som hade anmält sig och lotten fick avgöra om man fick görs sin presentation. Jag hade inte turen med mig utan var istället publik och lyssnade på fantastiska presentationer. Du kan också ta del av dem här.

Det jag hade tänkt berätta om var: Att synliggöra målen för föräldrar och elever. Presentationen kommer i text här istället!

Med inspiration från det utvidgade kollegiet började jag min digitala resa. Från helt ”jag kan inte mycket alls” nivå. Funderade på hur jag med mina tre datorer i klassrummet skulle kunna få in ett mer multimodalt tänkande i klassrummet. När jag mötte ”flippat klassrum” hittade jag äntligen det syfte som jag hade saknat för att starta en blogg. En blogg som skulle vara ett redskap för mig och eleverna.

Jag började göra någon enstaka film, lägga uppdrag på bloggen inför lektioner, föra diskussioner med eleverna så att de kunde hjälpas åt att bygga en kunskapsbank osv. Det blev ett ställe som eleverna kunde gå tillbaka till och titta /läsa igen. Men det blev också ett sätt att synliggöra klassrummet för föräldrarna. Den vinsten insåg jag efter ett tag. Bonus!

I början av året fick jag syn på ett tweet från @magisterK. Han hade gjort en pedagogisk planering som film. Briljant tyckte jag!

Jag tycker att de pedagogiska planeringarna är ett bra redskap för att hjälpa mig att hålla fokus på de mål vi jobbar mot. Det är lätt att sväva iväg. Jobbet som är gjort är bra men det handlade kanske inte om målen och då blir det ett helt omöjligt uppdrag att bedöma det i förhållande till målen har jag märkt!

Jag använder planeringarna tillsammans med eleverna så att vi alla vet vart vi ska. När vi är halvvägs brukar vi utvärdera hur det går för var och en.
Vad är svårt? Vad behöver man min hjälp med? Erbjuder jag en undervisning som gör det möjligt att nå målen? Är det något jag har missat? Eleverna hjälper mig genom att de skriver i sina reflektionsböcker och synliggör på så sätt hur undervisningen når fram. Samtidigt sker ett reflekterat skrivande – det skulle kunna vara en egen Teachmeet!

Det som inte har fungerat riktigt bra är att det som ska vara pepp och lust när vi startar har istället varit ett segt och ett svårmotiverat moment. Att presentera och gå igenom den pedagogiska planeringen. Därför blev jag så väldigt glad över inspirationen jag fick på twitter i början av året.

Jag har experimenterat med olika program och på olika sätt – för det är väldigt kul att lära sig nytt. Och tipsen haglar i det utvidgade kollegiet! Kan till och med vara svårt att sålla ibland. Jag lyssnade på Daniel Barker vid ett tillfälle och då sa han att han sällan tar om när han spelar in sina filer- det har jag anammat! Jag tar om några få gånger – annars skulle jag aldrig bli klar. Det märks också på filmerna…..

Exempel på pedagogiska planeringar som är gjorda som film.

Den här pedagogiska planeringen i filmformat hade jag tänkt visa

Jag har funderat mycket på den här formuleringen i Utvecklingssamtal och iup Allmänna råd, skolverket

LÄRAREN BÖR
– ge förutsättningar för ett trepartssamtal mellan eleven, vårdnadshavaren
och läraren som präglas av respekt och förtroende
mellan parterna (s.11)

Jag vill verkligen att det ska vara ett trepartsamtal så långt det är möjligt. Även om jag inte längre behöver skicka hem dokument inför alla samtal. Vilket jag har gjort och som varit grunden i samtalen.

Här har jag möjlighet att erbjuda föräldrarna att få ta del av målen och arbetet vi gör på ett par minuter- om man vill. För att det ska finnas möjlighet att få förståelse kring det som vi jobbar med. Lgr 11 kan vara svår att förstå för föräldrar som har en helt annan skolbakgrund.

Flippa, och flippa pedagogiska planeringar har gjort att jag har fått ett redskap som gör att arbetet i klassrummet blir synligt för alla!
Och genom det ges föräldrarna möjlighet att se vilka mål vi arbetar mot. Det är bra!

Föräldrautbildning om Lgr 11

Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det. Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter. Därefter har det varit ett fullt program av andra frågor. Jag fick önskemål från föräldrar om en fördjupningskurs vilket jag tyckte var en strålande idé!

Föräldrarutbildning
Välkomna till en kväll där alla föräldrar som önskar får möjlighet att få mer kunskap om dagens skola!
Det har skett många förändringar i skolan under de senaste åren. Våra kunskapskrav och betyg är ett tydligt exempel på det. Vilket kan göra att det är svårt att känna igen sig. Under kvällen kommer vi att:
– titta på skillnader mellan betygssystem
– titta närmare på kunskapskrav och förmågor
– ha Workshop – jobba med uppgifter som eleverna möter
– ha tid för att ställa frågor och föra diskussioner

 

Vi började med att titta på de olika betygssystemen som har varit och vilka skillnader det är på dem. Det är lätt att översätta dagens betyg till 1-5 gradering utifrån sin egen erfarenhet och det blir tokigt om man tänker att E är lika mycket värt som en 1:a var förr eftersom det är system som inte går att översätta.

Därefter tittade vi på the big 5 och funderade på vilka förmågor som man använder varje dag.Det blev intressanta diskussioner vid borden och vi kom även in på vilka förmågor framtiden kan tänkas kräva. När vi hade tittat på dem så gick vi över till att jobba med en uppgift som kräver många av förmågorna. En uppgift som skulle vara ett exempel på det som eleverna jobbar med i skolan. Jag hämtade den från skolverkets material Dino

.dino_1dino_2

Föräldrarna fick även de tillhörande faktatexterna och jobbade sedan med uppgiften. När de hade hunnit diskutera den fick de se elevsvar som var exempel från materialet. Elevsvaren var blandade på ett papper och uppgiften var att se hur de skulle placera in dem i en skala beroende på hur utvecklade svaren var. Precis den här uppgiften har jag gjort med elever tidigare. Det som hände då var att eleverna kunde ge massor av tips på hur de mest välutvecklade svaren kunde utvecklas vidare. Eleverna och jag skapade då en bild över hur man kan tänka kring att utveckla sina svar. Den bilden pratade föräldrarna och jag om.

enkel

För att visa samband mellan betygskriterierna och exempel på hur det skulle kunna se ut hade jag tryckt upp exempel på att visa samband ur kommentarmaterialet till kunskapskraven i Geografi. Föräldrarna fick tre olika texter om kunskapskravet om samband.

” I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad”

geograf

De fick sedan diskutera vilken text som hängde i hop med vilket kunskapskrav. Se pp ovan. Mycket intressanta diskussioner.

Kvällen avslutades med en frågestund. Eftersom vi var så många så att det blev möjlighet till många frågor och diskussioner under hela kvällens gång så var det inte så många frågor kvar till slutet.

För min egen del var det väldigt givande att få ta del av alla de funderingar som föräldrar har om skolan och få en möjlighet att förklara och visa exempel på hur vi jobbar. Vill vi ha med föräldrarna och visa att vi är en proffesion att lita på tror jag det är viktigt att bjuda in till att få ta del av dagens skola. Inte för att kunna ta över pedagogens roll utan för att kunna lita på den. Okunskap leder till att alla åsikter grundas i den egna skolgången och det har hänt en hel del sedan dess. Det kunde vi konstatera när kvällen var slut. Jag tror att kunskap leder till trygghet och tilltro till professionen.

Så här citerar Marika Nylund Ek Barbro Westlund när det handlar om läsförståelse.

 

Jag tycker det stämmer även här!