Komplementär hållning

Ibland möter man begrepp som gör att ett perspektiv byte behöver ske. Begreppet rör om i den ordning som man har sett världen genom. Den nya kunskapen kan inte direkt assimileras in i tidigare förståelse utan den tidigare förståelsen behöver kanske byggas om. Byggas på nytt. Jag stötte på ett sådant begrepp i veckan – komplementär hållning.

Vi pratar mycket om likvärdig skola och det kompensatoriska uppdraget. I Lgr 11 står det:

En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Lgr 11 s. 8

Likvärdighet innebär inte likformighet, att alla ska göra lika, utan att alla ska få förutsättningar att nå målen och därför har vi i skolan ett kompensatoriskt uppdrag.

Jag sitter på en föreläsning om  Interkulturellt skolledarskap med Pirjo Lahdenperä som är professor i interkulturell pedagogik.  En väldigt bra föreläsning som väcker många tankar. Bland annat en fundering om komplementär hållning och då i motsats till kompensatorisk hållning.

IMG_9039
Interkulturellt – beskrivning.

I föreläsningen lyfts begreppet komplementär hållning. Det hon menade var att vi idag utgår  från kompensatorisk hållning och  letar efter de ”fel” som finns i barnets omgivning eller alternativt hos barnet. Vi ska kompensera de brister som vi anser finns för att målen ska vara möjliga att nå.Om vi i vårt uppdrag istället  utgår från komplementär hållning och ser de möjligheter som finns hos varje individ, det som varje individ tar med sig till skolan,  då letar man inte efter det som är fel utan det som man kan komplettera med vilket gör att man ändrar fokus.  Vi letar möjligheter istället för brister. Vad händer med vårt förhållningssätt då?

IMG_9040

Det här väckte många tankar hos mig. Spelar begreppen stor roll? Vad skulle det göra med våra verksamheter om vi börjar se vårt uppdrag ur  komplementär hållning istället? Skulle vi bemöta människor på ett annat sätt? Skulle förmågor och möjligheter hamna i fokus istället för brister och problem? Kan vi använda det i alla sammanhang i våra möten med  i skolans värld.

Står begreppen mot varandra? Eller kan de användas tillsammans?

För min del väckte det många tankar. Komplementär hållning är definitivt ett begrepp som jag behöver fundera mer över.

 

 

 

När det inte går att göra kopplingar för kunskap saknas

När man är ny på jobbet innebär det sannolikt  att man möter nya områden som man inte har så mycket kunskap om. För min del har det verkligen varit så och särskilt när det handlar om områden som inte har ingått i mitt läraruppdrag, till exempel att förstå lönesystem.

Jag var med på en väldigt bra och pedagogiskt väl genomtänkt genomgång. Jag lyssnade och försökte förstå. Många ord och begrepp hängde jag med på men när det dök upp förkortningar eller när det relaterades till tidigare systemet blev det tomt. Jag hade ingen förförståelse. Det jag hörde och såg gick inte att koppla ihop med tidigare erfarenheter och kunskaper. Det var tomt. En märklig känsla.

När jag satt där kom jag att tänka på hur viktigt det är att bygga mentalt schema när det handlar om läsning.  Mentala scheman som byggs av förförståelse för att kunna ta sig an något nytt. Det pratar  läsforskaren Caroline Liberg  om i den här filmen om läsning.

(9.05 in i filmen pratar Liberg om mentala scheman, men hela filmen är väl värd att se. Den här hämtad från Läs- och skrivportalen)

I filmen pratar Liberg  om att för att skapa motivation  och engagemang till att läsa behöver man hitta texter som berör eleverna.Men för att text och läsare ska matcha behövs också förförståelse, vilket man kan skapa genom att bygga en ram runt texten och inte bara sätta en text i handen på en elev. Det är viktigt att  prata om texten, vad den kan handla om, vad man kan få veta och ha för glädje av texten. Och varför kan texten vara intressant? Dessutom kanske man behöver samla in förkunskaper tillsammans för att förstå texten och genom det bygga ett mentalt schema för att kunna gripa an och möta texten. Bygga upp en förförståelse där det man läser kan införlivas i det mentala schemat man har. Vilket kan vara  centralt för att få blivande läsare intresserade och engagerade eftersom om boken inte på något sätt matchar det mentala schemat är det svårt att hänga upp den kunskap man får på något.

Det här tänkte jag på. Jag hörde ord och begrepp som jag inte kunde koppla in i några tidigare kunskaper och erfarenheter. Det var tomt kring många begrepp och hur jag än försökte fanns det inget att hänga upp dem på.

Jag tänkte också på att så här har många av våra elever det. Det sägs många saker i klassrummet men det finns kanske ingen synlig bro att ta sig över för att  koppla ihop det som sägs och tidigare kunskaper. Det saknas kunskaper eller är steget mellan vardagsspråk och skolspråk för stort och svårt att ta på egen hand.

För egen del kunde jag ta det lite lugnt för jag visste att jag kunde fråga en expert vid ett annat tillfälle och kunde fortsätta se ut som att jag förstod allt. Hur gör eleverna? Och kan vi läsa av det?

Eleven som inte visar att den inte förstår för att hen inte vill avslöja sig. Eleven som far runt och petar på allt och alla kan det bero på att redan vid första begreppet tappades orken för hen tycker att det verkar omöjligt att förstå?  Eleven som sitter och tittar ut genom fönstret och tänker på eftermiddagens aktivitet.Alla dessa elever har vi i våra klassrum och det som kan vara liknande beteende kan ha tusen olika orsaker. Det är många saker att fundera över. Många symtom och lika många orsaker.

Att bygga en ram kring det som ska gås igenom, sätta in det i ett sammanhang för att underlätta förståelsen och för att alla ska få en chans att bygga sina mentala schema kan hjälpa en del.Inte bara när det gäller att matcha läsare och text utan i alla sammanhang när nytt stoff ska angripas. Det kan vara så att en och annan fångas in och blir engagerad om man får hjälp att matcha  lektionsinnehåll med tidigare kunskaper. Genom  att få stöd med ord, kanske sett en film eller kanske intervjuat någon för att sedan mötas i klassrummet och ta del av kompisarnas förarbete kan underlätta för väldigt många.

Som vuxen är det helt klart lärorikt att hamna i situationer man inte behärskar för det är en bra påminnelse att tänka till på  vardagen som våra elever kanske möter. När jag berättade om min upplevelse för en tonåring  uttrycktes det spontan:

– Det är min vardag du beskriver!  Hur gör du då? frågade jag. Frågar så klart! svarade hen. Skönt att tonåringen befinner sig i ett  klassrumsklimat där det är självklart att fråga när man inte förstår.

 

Läsflow

Läsflow. Upplevelsen att få läsa en bok, kliva in i berättelsen och glömma tid och rum det var något som jag ville visa mina elever i vintras. Jag och Susanne Jönsson pratade om lästema och vad det skulle kunna innehålla. I det samtalet insåg jag att läsflow och upplevelsen av läsning är något som lätt hamnar utanför fokus när vi pratar om strategier och analyserar det vi läser. Vi gav samma uppgift till våra elever. En klass i år 3 och en i år 5 därefter möttes vi och pratade om böcker över skype. 

Mina 5:or fick ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow. Läs så länge så att tid och rum försvinner. Det var inte ett helt lätt uppdrag men det gav underlag för intressanta diskussioner om läsupplevelse när vi möttes i skolan.

När du har läst länge är det dags att fundera på frågorna:

  • Vad har du läst idag?
  • Hur gick det att läsa?
  • Vilken upplevelse gav läsningen?

Vi hade intressanta samtal i skolan efter den här läxan. Något som eleverna lyfte fram var att det var så bra att läsa utan att hålla koll på klockan. För när man har läsläxa i 15 minuter så tänker man mest på tiden. Det blev mycket roligare när läsningen var det som man skulle fokusera på.

Det är mycket vi gör i skolan som leder till något annat än det som kanske var tanken. Läsläxor med tidsbegränsning är en hjälp för många men för andra blir det motsatt effekt. Fokus ligger på tiden och inte innehållet. Läsning blir något man gör en kort begränsad tid och det är inte det som är tanken tror jag. Vi var med i mattelyftet och jobbade då med problemlösning. För att göra det tydligare för eleverna och mer sammanhållet för oss pedagoger valde vi att jobba med problemlösning i en särskild skrivbok. När jag sedan fick en ny grupp och valde att jobba med all matte i samma skrivbok utifrån ett läromedel som hade många och kluriga matteuppgifter visade det sig att vi hade inte problemlösning mer. Jag blev riktigt förvånad när jag fick höra det, tills jag insåg att det handlade om de signaler som det tidigare upplägget hade sänt. Problemlösning är endast när man skriver i en viss bok. Det blev bra diskussioner om vad problem och rutinuppgifter är och att det ligger i själva uppgiften och de kunskaper man har, inte var man skriver ner sina tankar. Precis på samma sätt blev det väldigt bra diskussioner om vad läsning är, vad som behövs för att kunna läsa och hur det kan kännas när man läser för att innehållet driver läsningen framåt. Det var en och annan som fick en helt annan bild av läsning utifrån våra klassdiskussioner om läsflow.

Vi säger nästan lika mycket med det som vi gör genom vår handling – och det är svårt att få fatt i. Men i det finns många gånger inbyggda hinder för elever.Vilket gör att det är en viktig faktor att ha med i tankarna.

Det och mycket annat om läsning pratar jag med @didaktorn om. Lyssna gärna!

http://urskola.se/Produkter/190477-Didaktorn-Lasflow

läsflow

 

Lyssna på pdf – tidseffektivt

Tekniken underlättar tillvaron många gånger och idag det finns många vägar att få information uppläst som ett väldigt bra sätt att göra information mer tillgängligt. Det finns många appar som stöttar vid läs- och skrivsvårigheter till exempel. Själv har jag då och då använt funktionen i min telefon till att lyssna på olika dokument, för att underlätta min vardag och hitta sätt att ta del av information även när det inte går att sätta sig och läsa den. Det här tänkte jag mig att jag skulle utnyttja när jag nu har börjat pendla en längre stund varje dag.  Ett perfekt tillfälle att lyssna på information som jag har tänkt ta del av.

Jag har börjat lyssna ifatt olika skolpoddar  men jag har också äntligen börjat använda den suveräna servicen att kunna lyssna på pdf:er på skolverket. En funktion som jag har sett funnits där men inte tänkt på att använda förrän nu! På skolverket finns många pdf:er som man kan lyssna på. Så himla bra.

 

Lyssna på pdf

 

Lyssna på pdf2

 

I veckan lyssnade jag på en pdf om kunskapsbedömning i träningsskolan. Det var ett väldigt bra sätt att ta dela av information. Lyssna, tänka, låta det landa och sedan läsa och strukturera upp tankarna. Insåg att när jag läser så mycket blir det en bra variation att ta del av information på ett annat sätt eftersom jag märkte att jag lade fokus på olika saker när jag lyssnade kontra läste.

Det här är en funktion som jag kommer använda mig mycket av framöver. Gillar att kunna använda restiden till något mer än transport – informationshämtning på vägen till jobbet och varva ner jobbtankarna på väg hem för att kunna ha fokus på familjen när jag kommer hem. För min del är det lätt hänt att jobbtankarna finns med hela tiden och det har jag insett inte alltid är en hållbar väg.

 

Nu är det dags för #pedaläslyft

I somras startade jag, Magnus Blixt, Sara Bruun, Annika Sjödahl och Lisa Eriksoon #pedaläslyft då vi läste James Nottinghams bok tillsammans. Det var väldigt givande och roligt att få dela sina tankar och diskutera med lärare från hela Sverige. Nu är det dags för ett nytt #pedaläslyft. Vi flaggad för det i facbookgruppen – Det pedagogiska läslyftet för ett litet tag sedan.

Boken vi har tänkt läsa den här gången är Inkludering i skolan av David Mitchell

Nu är det snart dags och vi vet att många sitter och väntar på att vi ska släppa  planeringen för #pedaläslyft.  Vi har diskuterat och funderat och kommit fram till att vi  står för ramen men att #pedaläslyft är allas lyft. Alltså borde det finnas en större öppenhet för vad vi ska just lyfta. Det innebär att alla kan bidra med frågeställningar eller starta en hangout.

Det är i facbookgruppen Det pedagogiska läslyftet som alla diskussionstrådar kommer att finns och vi i startar tillsammans  med en liten tråd  den 22/3 så att alla känner att startskottet har gått

Sedan läser vi inledningen, kapitel 1 och strategi 1 under kommande vecka och kör en Hangout som Jenny Edvardsson kommer att moderera. Vi välkomnar Jenny som kommer att vara gästmoderator under denna omgång. Den första Hangouten kommer att gå av stapeln söndagen den 3/4 klockan 10.00. Under veckan kommer vi att lägga någon, några frågor i Facebookgruppen där alla kan vara med efter eget tycke och bidra med kloka tankar.

Känner du att du har någon fråga du vill lyfta skickar du bara ett PM till någon av oss som administrerar gruppen den här gången  (Lisa, Magnus, Therese, Sara,  Annika eller Jenny) så lägger vi upp det som en fråga.

När vi läst den första delen kommer vi att  ge mer information om vilka delar vi valt att lyfta och när vi ska diskutera dem. Återigen, känner du att du vill bidra med tips eller något att lyfta så meddelar du oss.

Om du vill delta i någon av Hangoutsen anmäler du ditt intresse i formuläret.

Det kommer att bli 1-3 Hangouts till under våren. Datum levereras eftersom. Vi siktar på att avsluta detta #pedaläslyft i mitten på maj, vecka 20, så att det är klart innan terminen i skolan ska knytas ihop. 

Vi ser fram emot intressanta samtal under våren.

Hälsningar #pedläslyft

Ps. Vill du läsa mer om hur det gick till förra gången och reflektioner kring det hittar du det här där alla inläggen på den här bloggen i ämnet är samlade eller i facbookgruppen.

Att kasta sig ut i det okända – ett nytt jobb

Jag sitter och pratar med kloka tonåringar om lite av varje. Jag får frågan om  hur det är på det nya jobbet. Förvirrande, spännande, stimulerande med många frågor och massor av nya trevliga människor säger jag. Hjärnan känns som en torktumlare. Det bara far runt där inne!

-Fattar precis! säger tonåringen. Precis så var det när jag började 7:an. Förvirrande, rörigt och super nervöst. Fattar precis!

Jag har bytt jobb. För omvärlden verkar det inte vara så stor sak att byta jobb. Det gör väl alla! För mig har det varit ett enormt steg. Flera månader av en känslokarusell. Jag tycker nämligen att lärarjobbet är ett av de viktigaste och, ur mitt perspektiv, det roligaste jobb man kan ha. Många av inläggen här på bloggen genomsyras av just det. Det fantastiska i att få vara en del av vår framtid. Mitt i klassrummet där det allra finaste kan ske – insikter om att man kan och har lärt sig något vilket tänder en stolt blick. Nu har jag tagit klivet ut ur klassrummet för att ta mig an ett annat spännande uppdrag.

Jag var bra nära att tacka nej och det handlade mycket om det ovan men också en rädsla för att släppa det kända och trygga. Det insåg jag först när en av mina kloka arvingar speglar mig i det som jag tänker, förmedlar till omgivningen och själv försöker leva efter:

Men mamma, är det inte det livet handlar om? Att lära sig nya saker?

Nu har jag jobbat nästan två veckor på mitt nya jobb som kvalitetsutvecklare/ bitr utbildningschef i Lessebo kommun. Jag har redan lärt mig massor, mött fantastiska människor och fått se många olika verksamheter. Jag kliver in i ett uppdrag där all min lärarerfarenhet kan få komma många till del samt att elev och lärarperspektivet finns med på fler nivåer i styrkedjan vilket jag tror är en fördel. Jag kommer vara en del av vår framtid även nu men inte direkt i mötet med eleverna utan genom att vara med och skapa de bästa förutsättningarna från en annan del av styrkedjan.

förvirrad

Det är förvirrande att byta jobb efter 14 år på en arbetsplats men så oerhört lärorikt att sätta sig i nya situationer. Det är precis det som våra barn och ungdomar gör flera gånger under sin tid i skolsystemet. Den kloka tonåringen satte ord på det. ”precis som när jag började 7:an” Genom att själva kliva in i rollen som ny, sätta sig i situationer som man inte behärskar eller prövar på det man själv inte tror att man kan, påminner man sig om vad våra elever ständigt möter.

Kommentaren om att börja högstadiet har jag funderat en hel del på. Vi analyserar elevernas betyg och dess skillnad mellan år 6 och 7, mellan år 9 och gymnasiet och försöker förstå vad förändringar beror på. Hur ofta tar vi med den parametern? Det som händer när man är ny och försöker förstå ett nytt system? Lära känna massor av nya människor och hitta sin roll samtidigt som det pågår massor i ett identitetsskapande. Hur tar vi emot ungdomarna? Hur får vi dem att landa? Hur mycket ställer våra förväntningar på dem att ”de borde kunna – de har ju gått i skolan i evigheter” till det för att vi själva har glömt hur det vara att vara ny?

Det är inte säkert att det här är avgörande för alla men kanske för någon eller några. Det är förstås inte rimligt att utgå ifrån att alla känner som jag inför det nya men jag kan tänka mig att en och annan gör det. Jag är väldigt glad för hur jag har blivit mottagen och för planeringen som fanns för att så snart som möjligt få möta alla verksamheter och presenteras för nya medarbetare men framförallt att mottagandet har genomsyrats av stor värme och omtanke. Tänker vi på hur vi gör för att alla barn som byter enhet och verksamhet ska känna sig trygga så att ork och fokus kan riktas mot lektioner och det som ska läras i samspel med alla de andra i klassrummet? Det är inte lätt att ta in fakta när alla intryck far runt i huvudet som kläder i en torktumlare! Det om något kan jag intyga efter mina första veckor på en ny arbetsplats.

Det snurrar, är förvirrande men väldigt, väldigt roligt och lärorikt att kasta sig ut i det okända!

 

 

Från idé till ett förslag – demokratiarbete

Från idé till ett färdigt förslag. Det har vi jobbat med i år 5 under en en period. Det var en idé från eleverna som blev inspiration till hur vi skulle jobba med demokrati den här gången. När det kom ett förslag på en förändring fångade eleverna och jag förslaget och gjorde en modell utifrån hur det går till i riksdagen. Elevinflytande som berikar undervisningen!

från förslag till lag
Länk till pdf

Idén var: Vi vill inte ha läxor! Vi vill gå 30-60 minuter mer i skolan de dagar som det är tänkt att vi ska ha läxor. Arbetsgången blev då så här:

Från idé till förslag

Vi jobbade så här:

Fördjupa sina kunskaper: Alla fick i uppdrag att ta del av artiklar i ämnet. Artiklar lästes och åsikter formulerades. När vi träffades i skolan fick man höra vad klasskompisarna tyckte.

Formulera sin åsikt. Träna på konsten att tala: Vi jobbade med retorikens grunder utifrån en arbetsgång som finns i ett svenskläromedel som heter Lingva.

  • Inventio: Tänk ut vad talet ska handla om
  • Dispositio: Tänk på hur du ska disponera ditt tal. Inledning, avhandling, avslutning. Här kopplade vi det till hur vi tänker när vi skriver texter. Vi pratade om hur vi får lyssnarna att vara vakna och följa med i talet. Den röda tråden och vilka knep i form av formuleringar som man kan använda. För det första, för det andra… Hur man kan avsluta ett tal.
  • Eloluctio: Anpassa språket efter mottagare och syfte. Bland annat fundera över ordval, språkliga bilder och hur man kan presentera sitt innehåll så att det blir behagligt att lyssna på. Tretalet – ge tre exempel av något osv.
  • Memoria: Lära sig talet. Träna, skriva stödord eller lära sig det helt utantill om man ville det.
  • Actio: Tänka på hur man står, rör sig och inte gör något som tar uppmärksamhet från talet. Tala tydligt och långsamt. Långsamt är svårt kom vi fram till. Kräver övning kom vi fram till!

Debatt: De som önskade framförde sina tal och andra spelade in dem. Vi hade tänkt oss en debatt men ändrade det istället till ett tillfälle att träna sig på att hålla tal, ställa frågor utan värderingar för att förstå vad talaren menar och därmed ett tillfälle att verkligen träna på att lyssna. Det var en viktig faktor i arbetet. Lyssna och ställa klargörande frågor istället för att värdera och tycka till i den här fasen.

Beslut om förslag att framföra: Det fanns en idé från början som efter hand växte till fyra förslag. Förslagen diskuterades och formulerades i en kort mening. Därefter röstade man på vilket förslag som man ville skulle formuleras utförligare och lämnas till rektorn.Vi röstade i Kahoot. Kahoot blev som vår egen röstningstavla, lik den som används när riksdagen röstar, eftersom vi såg resultatet direkt på vår tavla.

Förslaget formuleras: När det var dags att formulera ett förslag hade röstningen visat att klassen var nöjda som det var. Det behövdes inte formuleras något förslag och därmed hade vi kommit till ett avslut i vårt arbete.

Förslaget lämnas till rektor: Den här gången blev det inget förslag.

Det som från början var en ingivelse och idé från några i klassen slutade med att alla fick fundera över sina åsikter. Fördjupa sig i olika perspektiv på frågan och utifrån det själv ta ställning. När åsikten var formulerad fick var och en också formulera för och emot argument för sin sak. Plötsligt blev det inte längre ett allmänt tyckande utan väl underbyggda åsikter som framfördes.

Vi har jobbat med väldigt många kunskapskrav i det här arbetet. Kunskapskrav från samhällskunskap och från svenskan. Jag är riktigt imponerad över det eleverna åstadkom och hur de framförde sina argument. Utifrån den här uppgiften kunde jag visa på vad det innebär att fördjupa resonemang och för många blev det tydligt att om man kan genomföra det muntligt är det inte omöjligt att tänka på samma sätt skriftligt! Genom att koppla ihop det vi gjorde muntligt med det vi så många gånger gjort skriftligt var det många som såg hur de kunde använda sig av sina starka sidor in i det som var svårare. För någon är det munliga en enorm utmaning och för andra det skriftliga, här blev likheterna synliggjorda!

Det som gav effekt har varit den fördjupade förståelsen för bland annat begrepp. Vad det innebär att följa demokratiska beslut på riktigt, vad det innebär att majoriteten bestämmer och att det finns en poäng i att bygga under sina argument med fakta och inte bara luta sig mot sitt eget tyckande. Arbetet hade hjälpt eleverna att förstå på riktigt och därför var det mycket lättare för alla att föra fördjupade resonemang.

När det vi jobbar med i klassrummet är förankrat i elevers verklighet, där svåra begrepp omsätts i ett begripligt sammanhang och det skapar värde för både sig själv och andra att skaffa sig mer kunskaper då växer förståelsen och engagemanget. Elevinflytande är inte något hotfullt utan något berikande i undervisningen eftersom fler röster kommer in och bidrar tycker jag! 

Om någon funderar på vad eleverna tyckte om läxor så var de flesta var positiva till att ha läxor eftersom man fick träna på att ta ansvar, föräldrarna fick se vad man jobbade med i skolan och för att det kan vara bra att få träna i sin egen takt på det som man tycker är svårt hemma.

Kahoot – ett snabbt sätt att få syn på kunskaper

Det finns många sätt att snabbt utvärdera och få en bild över var man har sin grupp. Så kallade  exit-ticket av olika slag. För egen del blandar jag digitala och icke digitala sätt för att använda det som passar bäst utifrån frågeställningen. Exempel på det jag använder är padlet, vanliga gula post-it lappar, Mentimeter, bilder att identifiera sig med eller Kahoot.

Marika Nylund Ek skrev om olika verktyg på sin blogg om man vill läsa mer. Jag har då och då skrivit om det också. Här på bloggen och på Lärarförbundets förstelärarblogg där det handlade om snabb utvärdering är väl använd tid.

Ett sätt för mig att få syn på elevers kunskaper och som dessutom har blivit väldigt uppskattat är att eleverna skapar frågorna utifrån det vi jobbar med. Vi kom igång med det utifrån elevernas önskemål om att få göra frågesporter. Vi har gjort det i bland annat So och matematik. Det som har slagit mig vid alla tillfällena är att det formuleras väldigt bra frågor.

Vi har gjort så här:

Jag skapar ett google formulär där eleverna skriver in sina frågor efter väldigt tydliga instruktioner. Det behöver vara så för att det ska gå lätt att skapa en frågesport av alla frågor som kommer in.

Matemtikfrågor

 

När jag har fått in alla frågor och svar går jag till create.kahoot.it och loggar in. Där skapar jag en frågesport.

När vi sedan möts i skolan kör vi frågesporten. Jag loggar in och sätter ingång spelet. Eleverna loggar in på khoot.it med en kod de får när jag startat spelet.kahoot

Det här arbetet gör att eleverna får sätta ord på sina kunskaper när de skickar in frågor, jag får ta del av deras sätt att ställa frågor och jag får  ta del av elevernas kunskaper i gruppen när vi kör vår frågesport. Genom detta får jag en snabb överblick över mycket på kort men väldigt uppskattad tid. Frågorna är bra, de blir långt ifrån lätta när eleverna ska ställa frågor till varandra har jag märkt. Dessutom är det en extra kraft i lärandet när eleverna själva kommer med önskningar om hur vi ska göra och därmed är med och påverkar det vi gör i klassrummet.

 

 

EPA – allas röster blir hörda

I min undervisning använder jag olika metoder för att få alla elever delaktiga och aktiva. Många gånger förändrar jag metoderna och utvecklar dem så att de passar mig och gruppen.

För ett antal år sedan började jag jobba med skrivande i form av in-texter och ut-texter. In-texterna var och är ett sätt för elever att samla sina tankar och i första läget skriva för sig själv. In-texterna kan sedan vara underlag för texter som skrivs till många fler mottagare. I det här arbetet började jag använda mig av det som nu kallas för EPA. EPA innebär – tänk Enskilt, sedan i Par och därefter Alla tillsammans.

När jag började gjorde jag det i kombination med att skriva. Tänk själv genom att formulera dina tankar i skrift, prata två och två, skriv igen om du vill och sedan samlade vi ihop oss i hela klassen. Vi fick fram många åsikter i de frågor vi funderade över. Något som visade sig ske som en bonus var att så många fler blev muntligt aktiva. De elever som sällan hade varit så aktiva i våra diskussioner var de som var snabbast med att vilja dela med sig av sina tankar. Det gjorde att fler röster blev hörda i klassrummet. Klassrummet blev flerstämmigt.

Jag funderade på vad det var som skedde. Vad hände som gjorde att möjligheten för fler att ta del ökade och jag fick fler tankar att samla ihop? Det visade sig att det berodde på att många plötsligt fick extra tid till att tänka efter, det fanns de som plötsligt vågade ta del av diskussioner när de kunde läsa innantill och det var flera som uttryckte att när de hade fått höra vad andra tyckte i samtalet två och två så fick de fler idéer eller blev stärkta i den tanken de hade. Därför vågade de fånga ordet i den stora gruppen trots att det tidigare hade känts läskigt.

thinking-kid-1428260-639x505

EPA är en modell som kan utvecklas och användas på många olika sätt. När vi gick mattelyftet var det en återkommande aktivitet som vi skulle jobba med tillsammans med eleverna. Fundera på uppgiften enskilt, jobba i par och tillsist samla ihop i helgrupp. Alla elever från år 1 till 6 jobbade med modellen under matematiken. När jag tog över en ny grupp märktes det tydligt. Det var en bekant och trygg metod att använda och vi kunde göra det från dag ett.

Genom att alla får tänka eller tänka/skriva så får också fler möjlighet att vara en del av klassrumsdialogen. Allas röster kommer fram och blir viktiga. EPA kan man använda i alla åldrar och alla ämnen – oavsett om man kan skriva eller inte.  Tänka själv utan att skriva, tänka själv och rita eller skriva – det kan se olika ut. Genom att alla får en stund att samla sina tankar kring en fråga och sedan höra vad andra har tänkt kan så många fler vara delaktiga och jag vet att jag kan ställa frågan till vem som helst i klassrummet för alla har förberett sig!

Jag hittade anteckningar från en bok som var viktig för mig när jag började min resa som lärare och som jag återkommit till genom åren, Det flerstämmiga klassrummet av Olga Dysthe. Hon skriver ”Mitt huvudargument för det dialogiska klassrummet ligger i språkets centrala betydelse i inlärningsprocessen.” Hon skriver också  ”Det försiggår samtal i alla klassrum och vanligtvis också en del skrivande, men det som gör klassrummet dialogiskt är hur skrivande och samtal används för att främja inlärningen.”

Det här har jag tagit med mig och försökt omsätta på olika sätt i min praktik. När jag började använda tänk/skriv/ samtal fick jag ett bra redskap att använda. I det dialogiska klassrummet försiggår ett samspel mellan lärare och elever men också mellan elever. I det samspelet är ingår både skrivande och samtalande, samspelet mellan de båda är en viktig del i det dialogiska klassrummet. För att det ska bli ett dialogiskt klassrum fullt ut är det viktigt att låta alla också få tid att tänka.  Samspelet mellan att tänka själv, samtala och få ner sina tankar i text/bild är något som främjar språkutveckling och där med kunskapsutveckling tänker jag.

 

Litteratur: Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära. Lund: Studentlitteratur

Boksamtal om läsupplevelse – online

Ett samtal i det utvidgade kollegiet kan leda till mycket. Den här gången ledde det till ett boksamtal mellan elever i år 3 i Helsingborg och elever i år 5 i Växjö.

Susanne och jag pratade om läsförståelse och planering av undervisning för att skapa bra förutsättningar att utveckla sin förståelse. Efter ett tag landade vi i att båda klasserna också skulle prata om läsupplevelsen. Där och då kom vi fram till att det skulle vara intressant att ta del av andra elevers läsupplevelse utanför det egna klassrummet.

Mina 5:or fick ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow. Läsa så länge så att tid och rum försvinner. Det var inte ett helt lätt uppdrag men det gav underlag för intressanta diskussioner om läsupplevelse när vi möttes i skolan.

När du har läst länge är det dags att fundera på frågorna:

  • Vad har du läst idag?
  • Hur gick det att läsa?
  • Vilken upplevelse gav läsningen?

Klasserna hade förberett sig inför att mötas online. Vi lärare förberedde oss och testkörde via google hangout.

IMG_8684

Vi fick ta del av många olika böcker och upplevelser av läsning under vår stund tillsammans. Engagerade och nyfikna elever som skapade värde för varandra genom att tipsa om böcker, genom att få höra om hur andra kan uppleva läsning och om gestaltande beskrivningars betydelse för läsförståelsen. Många blev sugna på nya böcker och glädjen var stor när man kände ingen en bok som man själv hade läst. Det blev många – åh jaaa, den har jag läst! under den stunden vi pratade med varandra.

Jag tyckte det var en väldigt rolig och givande stund. Tänk att få kika in i någon annans klassrum och mötas genom erfarenheter av läsning. Det här gav mersmak! Det visade sig att eleverna tyckte likadant. Kan vi inte göra detta igen! var önskemålet direkt efter att vi hade avslutat vår lektion tillsammans med 3:orna i Helsingborg!

 

Böckerna som presenterades har vi lagt upp på våra klassbloggar.

attlaratillsammans.blogspot.se  och Matematicum.moobis.se