Läsflow

Läsflow. Upplevelsen att få läsa en bok, kliva in i berättelsen och glömma tid och rum det var något som jag ville visa mina elever i vintras. Jag och Susanne Jönsson pratade om lästema och vad det skulle kunna innehålla. I det samtalet insåg jag att läsflow och upplevelsen av läsning är något som lätt hamnar utanför fokus när vi pratar om strategier och analyserar det vi läser. Vi gav samma uppgift till våra elever. En klass i år 3 och en i år 5 därefter möttes vi och pratade om böcker över skype. 

Mina 5:or fick ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow. Läs så länge så att tid och rum försvinner. Det var inte ett helt lätt uppdrag men det gav underlag för intressanta diskussioner om läsupplevelse när vi möttes i skolan.

När du har läst länge är det dags att fundera på frågorna:

  • Vad har du läst idag?
  • Hur gick det att läsa?
  • Vilken upplevelse gav läsningen?

Vi hade intressanta samtal i skolan efter den här läxan. Något som eleverna lyfte fram var att det var så bra att läsa utan att hålla koll på klockan. För när man har läsläxa i 15 minuter så tänker man mest på tiden. Det blev mycket roligare när läsningen var det som man skulle fokusera på.

Det är mycket vi gör i skolan som leder till något annat än det som kanske var tanken. Läsläxor med tidsbegränsning är en hjälp för många men för andra blir det motsatt effekt. Fokus ligger på tiden och inte innehållet. Läsning blir något man gör en kort begränsad tid och det är inte det som är tanken tror jag. Vi var med i mattelyftet och jobbade då med problemlösning. För att göra det tydligare för eleverna och mer sammanhållet för oss pedagoger valde vi att jobba med problemlösning i en särskild skrivbok. När jag sedan fick en ny grupp och valde att jobba med all matte i samma skrivbok utifrån ett läromedel som hade många och kluriga matteuppgifter visade det sig att vi hade inte problemlösning mer. Jag blev riktigt förvånad när jag fick höra det, tills jag insåg att det handlade om de signaler som det tidigare upplägget hade sänt. Problemlösning är endast när man skriver i en viss bok. Det blev bra diskussioner om vad problem och rutinuppgifter är och att det ligger i själva uppgiften och de kunskaper man har, inte var man skriver ner sina tankar. Precis på samma sätt blev det väldigt bra diskussioner om vad läsning är, vad som behövs för att kunna läsa och hur det kan kännas när man läser för att innehållet driver läsningen framåt. Det var en och annan som fick en helt annan bild av läsning utifrån våra klassdiskussioner om läsflow.

Vi säger nästan lika mycket med det som vi gör genom vår handling – och det är svårt att få fatt i. Men i det finns många gånger inbyggda hinder för elever.Vilket gör att det är en viktig faktor att ha med i tankarna.

Det och mycket annat om läsning pratar jag med @didaktorn om. Lyssna gärna!

http://urskola.se/Produkter/190477-Didaktorn-Lasflow

läsflow

 

Språk i Norden

Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Lgr 11 s.230

Vi har jobbat med nordiska språk  i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Nu finns det så många sidor på nätet man kan ta hjälp av och få stöttning och inspiration av.  Vi började med ”språkträdet” och tittat på hur språken hänger samman.

Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. På vår elevblogg fanns länkar till olika sidor för att lyssna flera gånger men också fakta om våra minoritetsspråk. I klassrummt jobbade eleverna med olika uppgifter som handlade om språk. Jag hittade dem bland annat på skolverkets sida. På bloggen såg det ut så här ungefär:

Minoritetsspråk

De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. Ibland säger man även att vi har ett sjätte minoritetsspråk och det är teckenspråk.

På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Man kan lyssna på språken på sveriges radio. Där finns det en sida som heter Magiska skrinet. Där finns det sagor på alla de olika språken om man vill höra längre texter.

Nordiska språk
Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. När du kommer in på sidan får du klicka dig runt på de fraser som finns! Om du klickar på följande länkar får du träffa ett barn från varje land.
När du lyssnar på Sahara och David kan du leta efter likheter och skillnader mellan språken. Titta i ordlistan nedan och se om du får någon hjälp att förstå.
Bilden är hämtad från skolverket
 När vi sedan avslutade arbetet fick alla repetera de texer vi läst och lyssna igenom de olika språken igen. Allt fanns i ett uppdrag på vår blogg.

Tillsammans fick man samtidigt skapa en kunskapsbank där man fick ta del av vad kompisarna hade lärt sig. Uppdraget var:

1. Läsa igenom de häften som vi har jobbat med i skolan.

2. Repetera det du har gjort på inlägget Språk i Norden här på bloggen. Klicka på länken så kommer du direkt till inlägget.  Läs och genomför det som står i inlägget!
3. Förhör dig själv genom att svara på enkäten. Gå sedan in på den mejlen som du angett för att se om du har svarat rätt. Du kan svara hur många gånger du vill.

4. Skriv en kommentar på inlägget där du: Skriver och berätta om vilka likheter och skillnader du hittar mellan de nordiska språken. Vad är speciellt i de olika språken? Berätta också om vad du har lärt dig om språk när du har läst häftet ”Våra nordiska språk”

5. Läs igenom vad dina kompisar har skrivit – du kan lära dig mycket av det!

Det blev en samlingsplats för sammanfattningar av det vi hade jobbat med och det bästa är att den finns kvar om man vill läsa igen!

När det gäller digitala verktyg så letar jag efter verktyg som passar det jag vill att eleverna ska få lära och för att det ska underlätta för oss alla. Nu såg jag en poäng med att skapa ett självrättande formulär i google drive. Jag tog hjälp av tillägget Fluberoo. Det tog en stund att få det att funka men tillslut så! Det var ett verktyg som fungerade bra med mina elever i år 5. eftersom de tyckte att det var bra att få svar direkt på mejlen och därefter kunde träna igen om man behövde!

 

Ett område som numera är lättare att jobba med tack vare all inspiration som finns att ta del av!

Klassrummet är en del i omvärlden

Ibland när eleverna ska utvärdera vad de har lärt sig eller kanske fundera över saker som de vill lära sig får jag frågan: måste det vara något i skolan?

Jag tycker att frågan visar att det finns en syn att skola och världen utanför är helt åtskilda och inte alltid hänger ihop. Jag försöker på många olika sätt visa på att när vi är i klassrummet så är vi en del av omvärlden. Vi finns i ett sammanhang och tack vara alla digitala möjligheter är det så mycket lättare att visa på det idag och framförallt använda dem så att klassrummet blir mer öppet och transparant. Det finns alla möjligheter att ta del av så många fleras kunskaper och dessutom stora möjligheter att skapa värde med de egna kunskaperna för många fler än dem i klassrummet eller i rummet bredvid.

Vi får besök i klassrummet lite då och då. Föräldrar, politiker och andra gäster kommer och hälsar på. Det är en ovärdelig resurs som inte får missas att ta vara på tänker jag. I veckan som gick hade vi besök av en av våra skolpolitker i stadan. Hon fick samma frågor som andra får när de kommer.

Besök

Det är så intressant att få ta del av svaren på frågorna. Vi fick veta att sättet vi hade jobbat på den förmiddagen var identiskt med formen en stor del av vardagen för en politiker. Samla information, analysera, samarbeta i grupp och presentera det som man kommit fram till! Vårt sätt att arbeta var lika. Nu hade eleverna många fler frågor till som de ville ställa men tiden tog slut och istället tog vi vår blogg till hjälp där frågor kan ställas och besvaras.

Plötsligt blir klassrummet och omvärlden inte längre uppdelad. Det är helt enkelt en värld – vår värld som vi deltar i här och nu med våra kunskaper som kan skapa värde för andra och vi tar del av andras kunskaper som skapar värde för oss!

Det digitala läsandet

I somras läste vi i det pedagogiska läslyftet avhandlingen Det digitala läsandet av Maria Rasmusson. Det är en avhandling som är väl värd att läsa. Genom det prdagogiska läslyftet lästes det, diskuterades i facebookgruppen och via en hangout samtalade vi om den. Den filmen kan man fortfarande ta del av.

Det fanns många saker jag tog med mig från avhandlingen men det som jag tycker är intresant är vad fördjupad kunskap direkt leder till i klassrummet. Genom att jag läste avhandlingen fick jag lite mer kunskaper som gjorde att jag ställde frågor som jag kanske inte hade tänkt på att ställa annars. Jag kunde omsätta min kunskap direkt in i klassrummet bara genom att vara medveten och ställa frågor.
Mina elever skull skapa inloggningar på vår fantastiska resurs avmkr.se. Med många elever fick jag chansen att gör en studie. Inte speciellt förberedd och vetenskaplig men det blev en liten studie i digitalt läsande. Jag bad eleverna söka reda på sidan på nätet. Därefter klicka på sli.se Jag stod med och fick då se hur eleverna gjorde när de skullle leta fram det det som sedan skulle leda dem vidare. Det fanns mycket information på sidan. Hade det varit innan avhandlingen hade jag förmodligen direkt pekat på var de skulle klicka. Nu avvaktade jag för att ge alla chansen att lösa uppgiften och jag skulle få en chans att se hur de jobbade.
avmkr.se
Det var intressant. Det gick lätt att söka efter sidan på nätet men det var svårt att hitta det de letade efter. Jag ställde då frågan efter att vad det var som gjorde att det var så svårt. Det visade sig att man tittade inte i högerspalten där det stod sli. Anledningen till det var att det oftast är reklam där på de sidor som eleverna besöker. Facebook var ett exempel. Redan när sidan kommer upp är det en del av den som inte blir läst utifrån erfarenheten av reklam i den delan av skärmen.
Det blev ett bra tillfälle att prata om olika typer av sidor. Syftet med dem och vad man kan förvänta sig att hitta. Skillnaden mellan reklam och information men också hur man kan läsa digitala texter. Det behövs undervisning kring det digitala läsandet. Precis som Maria Rasmusson kommer fram till i sin avhandling så behövs alla de förmågor som krävs för traditionell läsning men det tillkommer fler förmågor för att hantera de digitala texterna.
För att kunna hantera de digitala texterna behöver vi även undervisa så att eleverna utvecklar ” […] färdigheter som att söka, sammanföra och tolka information och skapa sammanhang mellan löpande text, icke löpande text, visuell och verbal information.” (Rasmusson 2014, s.29)
Den viktigta frågan till mig som pedagog är; hur utvecklar jag min undervisning så att eleverna ges möjlighet till detta?
Mitt svar på det är att första steget är att ha kunskap om och vara medveten om att det behövs explicit undervisning. I avhandlingen visar Rasmusson på fem huvudkategorier som behöver finnas med i undervisningen;
  • traditionell litteracy – kunskaper för att läsa och skriva traditionella texter
  • multimodal litteracy – kunksaper för att förstå tecken och symboler i webbtexter
  • navigation – strategier för att hitta till och på webbsidor
  • it- förmågor – kunna hantera dator mm, kunskaper om webbadresser osv
  • förmågan att hantera information – tolka information, känna till olika typer av texer på nätet, värdera innehållet källkritiskt
De här fem (väldigt kort sammanfattade) punkterna från avhandlingen är en god hjälp för att bredda undervisningen tänker jag. De blir ett stöd att luta sig emot när jag nu ska undervisa ännu mer medvetet för att alla ska ges förutsättningar att bli ännu bättre på digital läsning.
Ta gärna del av en längre längre sammanställning av punkterna på Lärarförbundets förstelärarblogg – Strategier för att läsa digitalt där jag har skrivit mer om ämnet.

Elever gör som läraren gör och inte som läraren säger….

Elever gör som läraren gör och inte som som läraren säger brukar man säga. Jag gjorde en reflektion över det när jag stannade upp och funderade över de frågor jag fick av eleverna i vårt arbete med klassiker.

Vi jobbar med klassiker som tema. I det temat har det ingått att läsa klassiker och ha boksamtal tillsammans med vår bibliotikarie om det man har läst. Eleverna har skrivit läslogg utifrån frågor som handlar om innehåll, tema, miljöbeskrivningar, budskap mm. Vi har pratat och läst om referat och recensioner och vad som skiljer dem åt. Tillsist har vi jobbat med arbetsprocessen för att få till en färdig produkt. Vi har tittat på alla steg som behöver göras för att det ska bli en presentation på bloggen som avslutning på temat. Den slutliga produkten kan presenteras i skriven text eller som en presentation av något slag. Vi skulle bland annat jobba med kunskapskravet:

kunskapskrav svMånga delar i en och samma uppgift. Inte nog med det, vi passar även på att jobba extra med upphovsrätt eftersom arbetet ska placeras på en blogg. Jag och vår bibliotikare har jobbat med det här temat tillsammans. Både hon och jag har pratat om upphovsrätt på bilder. Det här har vi jobbat med tidigare år,  tillsammans med andra elever, men då har vi inte publicerat resultatet på en blogg för många läsare.

Skillnaden den här gången jämfört med tidigare är att eftersom vi publicerar det offentligt har fler elever än någonsin tidigare ställt frågor och varit noggranna med vilka bilder man letar efter och tänker använda. Något alldeles extra hände efter att jag hade spelat in en film om läsförståelsestrategier. I den filmen hade jag med en skylt där jag talade om att jag hade fått särskilt tillstånd av förlaget att använda boken som var med i filmen. Då började ännu fler ställa frågor. Hur kan jag veta att jag får använda bilden? Hur kan man se det? Plötsligt hade jag också flera elever som hittade bilder de ville använda och som därför tog kontakt med dem som stod bakom webbsidan. Eleverna har ringt till förlag, bibilotek och föreningar. Trots genomgångar och tips på länkar så blev det först i det pågående arbetet angeläget för var och en att verkligen förstå det vi gått igenom. Det var först då som informationen blev intressant. När man satt och letade efter bilder blev det viktigt på riktigt!

Kan återigen konstatera att elever gör som läraren gör och inte bara som läraren säger att man ska göra!

Vasamuseet i klassrummet!

Vi avslutade terminen med en riktigt bra lektion tillsammans med Lotta på Vasamusset i vårt klassrum. Nu bor vi långt ifrån Stockholm så vi tackar innerligt Vasamuseet för att de erbjuder lektioner via skype och det erbjudandet passade vi på att ta vara på så här i slutet av terminen.

vasa

Jag var på besök på  museet i våras och tänkte då att det kunde blir bra att utgå från Vasaskeppet när vi ska ta oss an 1600-tals historia. Vid något tillfälle tittade jag runt på museets hemsida och hittade möjligheten att få en lektion via skype. Digitala verktyg ger enorma möjligheter!

Vårt historiatema har vi startat utifrån vasaskeppet och det som vi kan lära av det. Vi utgick från;

Vi jobbade i grupper och samlade information ur flera olika källor och sedan sammanställde vi det vi hade fått fram. Allt lade vi på vår klassblogg så att Lotta kunde se hur vi hade förberett oss.
Eleverna formulerade några frågor som vi hoppades få svar på
  • Byggde man bara av trä när man byggde skeppet?
  • Hur gick olyckan när skeppet sjönk till?
  • Hur mycket är orginal på Vasaskeppet där det står på Vasamuseet?

Vi ville också fråga mer om vad Vasaskeppet kan berätta om den samtid som den byggdes i. Vad kan vi lära av Vasaskeppet? Vi fick svar på alla våra frågor och vi fick veta massor mer om den tiden och människorna som levde då.

Så nu är vi igång med vårt tema som handlar om 1600-1800- tals historia, det ska vi jobba med tillsammans med lässtrategier i svenska för att träna på att förstå och bearbeta faktatexter.

Eleverna var väldigt nöjda med den här möjligheten att direkt kunna ställa frågor och få svar. Det enda som hade varit bättre hade varit om vi åkte till museet eftersom den här lektionen gjorde att man ville veta mer!

Formativ bedömning med hjälp av digitala verkyg – gör livet som lärare lättare

Digitala resuser gör livet som lärare lite enklare. Digitala resuser erbjuder sådana möjligheter till att genomföra så mycket som gör undervisningen mer intressant för eleverna och det gör dessutom jobbet så mycket roligare för mig.

Efter att i många år varit hänvisad till ett par stationära datorer som jag och en sisådär 25 elever samsades om till att idag ha tillgång till tre iPads gör att tillvaron är som ett smörgårsbord av möjligheter att välja bland.

När jag påbörjade min digitala resa för snart två år sedan så gjorde jag det utifrån den tillgången jag hade. Sakta men säkert såg jag nya möjligheter som jag ville prova på. Bland annat ville jag skapa matematikfilmer med mina elever. Jag ville att de skulle förklara något begrepp, visa hur man kan tänka för att sedan yngre elever skulle få lära av de filmerna men också ge eleverna en extra möjlighet att sätta ord på sina kunskaper. Det kunde jag genomföra tack vare att vi har fantastiska Avmkr som resurs i Kronobergs län. De hjälper oss i regionen med digitala verktyg. Jag tog mig till dem och fick låna ett antal iPads då och då för att kunna genomföra det jag hade tänkt mig. Idag har jag tillgång till 3 stycken iPads i klassrummet. Det underlättar betydligt när jag och mina 30 elever ska genomföra liknande projekt.

Det finns en stor bonus till när man jobbar med att sätta ord på sina kunskaper genom att resonera muntligt och spela in resonemanget. Det ger mig som lärare ytterligare en möjlighet att få lyssna på varje elev. Genom att alla får i uppgift att förklara ett begrepp eller hur man kan tänka när man beräknar något får jag samtidigt fatt i det man är säker på och det som kanske är missuppfattat. Alla elevers röster når fram på ett enkelt sätt. Det här blir en möjlighet till att få syn på förmågorna. Och dessutom ett bra tillfälle att formativt fundera över undervisningens innehåll. Planera nästa steg.

bild_youtube

Vi använder oftast Explain Everything när eleverna spelar in och förklarar sina begrepp. Den appen fungerar väldigt bra eftersom man kombinerar både skrift och tal och dessutom är den lätt att använda har mina elever tyckt.

Skolappar
Läs mer om appen på skolappar.nu

 

I alla ämnen behöver elever använda sina kommunikativa förmågor för att te x resonera och fördjupa resonemangen. Kunskapskravet i matematik som handlar om att samtala det tycker jag är en utmaning. Det är inte helt lätt att få syn på allas förmåga och att dessutom samtidigt bedöma dem. Vi pratar och resonerar mycket i matematik både i par och i grupp, men ändå tycker jag det är knepigt ibland. Jag funderade på hur jag skulle kunna få fler tillfällen att få syn på hur de matematiska resonemangen fördes.

Kunskapskrav matematik
Lgr 11 sidan 69

Jag har testat att låta eleverna resonera om en matematikuppgift i en liten grupp och spela in sitt samtal. Det har varit riktigt bra för att jag kunde lyssna i lugn och ro på alla elever och alla elever fick verkligen komma till tals. Jag skapade mig ett redskap till som hjälper mig att få underlag för att kunna göra en bedömning av kunskapskraven. Det är dessutom ett bra sätt att formativt bedöma undervisningen och få fatt i vad vi behöver jobba vidare med både matematiskt och hur man kan fördjupa ett samtal och föra det vidare.

Det jag har lärt mig så här långt är att  det inte är vilka uppgifter som helst som passar i ett sådant här sammanhang. Det gäller att hitta uppgifter som gör att eleverna resonerar muntligt och inte endast skriftligt när man spelar in med bara ljud! Ganska självklart kanske, men det behövdes upplevas för att inses! Jag har också lärt mig att för att det ska fungera väl behöver jag tala om för mina elever att det bara är jag som kommer att lyssna, att jag är tydlig med hur det är tänkt att användas är en förutsättning för att elevern ska kunna koncentrera sig på uppgiften och inte inspelningen.  När vi har haft uppgifter där man ensam spelar in och förklarar ett begrepp har vi gjort på samma sätt, vem som är mottagaren är tydligt uttlat. Skulle det vara någon som önskar att lägga ut sin film på vår klassblogg så gör vi det. Däremot om målet är att filmerna ska publiceras för att andra ska få ta del, då är de förutsättningarna tydligt uttalade från början så att alla vet det när uppgiften genomförs.

Digitala resusera är verkligen fantastiskt till mycket – bland annat formativ bedömning. Jag är så glad att jag nu har jag ett redskap till som underlättar min tillvaro som lärare och som dessutom frigör min tid i klassrummet. Det är också ett sätt att flippa klassrummet tänker jag!

 

 

 

 

Poddradio – att jobba med muntlig text

Engagemang. Det är ordet som bäst beskriver arbetet med poddradio som vi är mitt uppe i nu. Engagemang och vilja att spela in direkt. Se ett resultat.

Det här uppdraget att skapa en poddradio har varit en väldigt bra uppgift ur många aspekter. Eleverna har fått träna på samarbete i grupp, samspel med andra grupper om utrymme av lokal och inspelningsmöjligheter, förbereda intervjuer, planera arbetet och sedan genomföra de olika delarna. I ett sådant här projekt är det lätt att engagemanget driver på så att önskan att hoppa över vissa delar i arbetet är stor. Vi har fått tillfälle att stanna upp och prata om strategier för arbetet och hur man kan genomföra det, vid flera tillfällen. Lärande på många olika plan samtidigt.

Vårt tema handlar om demokrati och mänskliga rättigheter och då blev det naturligt att valet den 14 september blev en del i arbetet. Det var här podden kom in som ett sätt att presentera sina kunskaper.

Min tanke med att välja podd som ett sätt att sammanfatta och presentera kunskaper var att jag ville visa eleverna ett redskap till som de sedan kan använda i kommande arbeten. Men min tanke var också att jobba med den muntliga texten. Vi pratar mycket om text och texttyper och då framförallt skriftliga sådana. Det här arbetet är ett sätt att jobba med att framställa muntlig text till verkliga mottagare.

bild

Eleverna planerade frågor till intervjuer med politiker  och var sedan och genomförde dem på stan. Därefter ville man börja spela in direkt. Vi pratade då om arbetsgången. Det är linjen på bilden ovan! Vad vi hade gjort, var vi var just nu och vad som skulle komma. Det behövdes en hel del arbete för att göra manuset till programmet kom vi fram till. Struktur, innehåll och en del research för att fylla på med fakta. Tanken är att det ska bli intressanta program med en röd tråd som andra kan lyssna på om de besöker vår blogg.

Vi tittade på vår bild över text. Den har vi använt i många sammanhang som utgångspunkt när vi pratat om texttyper. Nu använde vi den igen. Vi kunde se likheter med strukturen. Det behövdes en inledning, ett innehåll med en röd tråd och en avslutning. Eleverna började planera sin struktur på programmet. Fyllde på med fakta och funderade på när deras inspelade svar på frågor skulle passa in. När den planeringen var gjord var det dags att skriva manus.

Det här är första gången jag använder poddradio tillsammans med eleverna och vi har kommit fram till att vi tränar just nu. Vi lär oss och till nästa gång har vi ännu mer erfarenheter och kan använda dem för att utveckla arbetet. Det är riktigt spännande att jobba tillsammans på det här sättet eftersom det innebär stora utmaningar för oss alla. Vi är 30 elever i en år 6 och vi har just nu 4 datorer som vi kan använda till projektet. Vi spelar in i Audacity. Några elever har valt att hitta andra sätt att spela in på än det jag visade och det funkar lika bra. Det finns massor av erfarenhet i gruppen som det gäller att ta vara på. Vi närmar oss nu målet vilket är att alla grupper ska ha ett program färdigt som vi kan lägga på vår blogg. Det är jag säker på att vi snart har lyckats med.

Jag fick besök av AV- media Kronoberg som vill se hur vi jobbade med att skapa podd.

podradio

Det blev en kort film av deras besök där jag berättar lite om arbetet. 

 

Teachmeet i Almedalen – Om att synliggöra målen

Helena Kvarnsell, Per Falk och Marie Andersson ordnade Almedalens första Teachmeet tillsammans med Gleerup. Teachmeet är ett snabbt och bra sätt att dela med sig vad man gör i klassrummet. Helt i linje med den ”sharing is caring” anda som finns i det utvidgade kollegiet på sociala medier. Det var många talare som hade anmält sig och lotten fick avgöra om man fick görs sin presentation. Jag hade inte turen med mig utan var istället publik och lyssnade på fantastiska presentationer. Du kan också ta del av dem här.

Det jag hade tänkt berätta om var: Att synliggöra målen för föräldrar och elever. Presentationen kommer i text här istället!

Med inspiration från det utvidgade kollegiet började jag min digitala resa. Från helt ”jag kan inte mycket alls” nivå. Funderade på hur jag med mina tre datorer i klassrummet skulle kunna få in ett mer multimodalt tänkande i klassrummet. När jag mötte ”flippat klassrum” hittade jag äntligen det syfte som jag hade saknat för att starta en blogg. En blogg som skulle vara ett redskap för mig och eleverna.

Jag började göra någon enstaka film, lägga uppdrag på bloggen inför lektioner, föra diskussioner med eleverna så att de kunde hjälpas åt att bygga en kunskapsbank osv. Det blev ett ställe som eleverna kunde gå tillbaka till och titta /läsa igen. Men det blev också ett sätt att synliggöra klassrummet för föräldrarna. Den vinsten insåg jag efter ett tag. Bonus!

I början av året fick jag syn på ett tweet från @magisterK. Han hade gjort en pedagogisk planering som film. Briljant tyckte jag!

Jag tycker att de pedagogiska planeringarna är ett bra redskap för att hjälpa mig att hålla fokus på de mål vi jobbar mot. Det är lätt att sväva iväg. Jobbet som är gjort är bra men det handlade kanske inte om målen och då blir det ett helt omöjligt uppdrag att bedöma det i förhållande till målen har jag märkt!

Jag använder planeringarna tillsammans med eleverna så att vi alla vet vart vi ska. När vi är halvvägs brukar vi utvärdera hur det går för var och en.
Vad är svårt? Vad behöver man min hjälp med? Erbjuder jag en undervisning som gör det möjligt att nå målen? Är det något jag har missat? Eleverna hjälper mig genom att de skriver i sina reflektionsböcker och synliggör på så sätt hur undervisningen når fram. Samtidigt sker ett reflekterat skrivande – det skulle kunna vara en egen Teachmeet!

Det som inte har fungerat riktigt bra är att det som ska vara pepp och lust när vi startar har istället varit ett segt och ett svårmotiverat moment. Att presentera och gå igenom den pedagogiska planeringen. Därför blev jag så väldigt glad över inspirationen jag fick på twitter i början av året.

Jag har experimenterat med olika program och på olika sätt – för det är väldigt kul att lära sig nytt. Och tipsen haglar i det utvidgade kollegiet! Kan till och med vara svårt att sålla ibland. Jag lyssnade på Daniel Barker vid ett tillfälle och då sa han att han sällan tar om när han spelar in sina filer- det har jag anammat! Jag tar om några få gånger – annars skulle jag aldrig bli klar. Det märks också på filmerna…..

Exempel på pedagogiska planeringar som är gjorda som film.

Den här pedagogiska planeringen i filmformat hade jag tänkt visa

Jag har funderat mycket på den här formuleringen i Utvecklingssamtal och iup Allmänna råd, skolverket

LÄRAREN BÖR
– ge förutsättningar för ett trepartssamtal mellan eleven, vårdnadshavaren
och läraren som präglas av respekt och förtroende
mellan parterna (s.11)

Jag vill verkligen att det ska vara ett trepartsamtal så långt det är möjligt. Även om jag inte längre behöver skicka hem dokument inför alla samtal. Vilket jag har gjort och som varit grunden i samtalen.

Här har jag möjlighet att erbjuda föräldrarna att få ta del av målen och arbetet vi gör på ett par minuter- om man vill. För att det ska finnas möjlighet att få förståelse kring det som vi jobbar med. Lgr 11 kan vara svår att förstå för föräldrar som har en helt annan skolbakgrund.

Flippa, och flippa pedagogiska planeringar har gjort att jag har fått ett redskap som gör att arbetet i klassrummet blir synligt för alla!
Och genom det ges föräldrarna möjlighet att se vilka mål vi arbetar mot. Det är bra!