Chambers metod i nytt sammanhang

Aidan Chambers har utvecklat en numera välkänd struktur i hur man kan genomföra boksamtal för att få läsaren att bli en tänkande läsare. Han menar att väl fungerande boksamtal hjälper eleverna att sätt ord på sin läsupplevelse och genom det utveckla sin kommunikativa förmåga. Det leder i sin tur till att förmågan att  kunna uttrycka sig och samtala om olika saker i livet. Strukturen har jag använt många gånger i boksamtal tillsammans med mina elever när vi har haft boksamtal om skönlitterära böcker. Metoden som Aidan Chambers har arbetat fram kallar han ”Tell me”, på svenska ”Jag undrar”.

Strukturen  för samtal ser ut så här:

Jag undrar…..

….. var det något du  gillade?

….. var det du inte gillade?

…..  var det något du inte förstår?

…. lade du märke till några mönster eller kopplingar?

Mönster och kopplingar inom skönlitteratur kan vara inom:

  • Inom texten -upprepningar, rim rytm
  • Text till text – genre, intertextualitet ( hur olika texter anspelar på andra texter)
  • Text till sig själv – erfarenheter anknytning – vad känner jag igen hos mig själv?
  • Text till omvärld – t ex vilken omvärldskunskap är det vi behöver för att förstå

Tillsammans med eleverna valde jag oftast att göra fyra spalter på tavlan där vi samlade våra tankar i stödord. Utifrån det vi sedan hade sammanställt såg vi många trådar att dra i för att få en bra diskussion om boken vi hade läst.

Metoden är väldigt användbar på andra texter också. Jag har förmånen att vara en del av teamet som håller i handledarutbildningen på Linnéuniversitet för handledare i Läslyftet. Våra träffar handlar både om ämnesdidaktik men också om teorier om handledning och praktisk användande av modeller att omsätt i handledningssituationer på hemmaplan. Den här gången har vi använt Chambers modell ur ett handledningsperspektiv utifrån muntlig text. Det visade sig vara ett bra verktyg.  Chambers modell fungerade alldeles utmärkt  även på andra texttyper än den skönlitterära.

Vi valde att applicerar frågemodellen på föreläsningar:

  • Vad tyckte du om i fråga om idéerna i föreläsningen
  • Vad tyckt du inte om
  • Finns det något du undrar över som rör idéerna i föreläsningen eller samtalet
  • Vika kopplingar ser du mellan olika idéer? Vilka kopplingar ser du till egna erfarenheter? Vilka mönster uppfattar du i vårt samtal?

Det blev intressanta diskussioner och reflektioner om de föreläsningar som alla hade lyssnat på. Deltagarna i gruppen turades om att vara samtalsledare för att samtalet skulle ledas av någon med ansvar att hålla fokus. De fyra olika infallsvinklarna att se på den text man har tagit del av, i det här fallet muntlig text,  gjorde att det gruppen hade något att luta sig emot. Det tror jag gjorde att det blev fokus på innehåll och att reflektionerna fördjupades. Det är dessutom en enkel metod att förhålla sig till då det är få punkter att komma ihåg. Inför kommande träffar på hemmaplan har alla nu fått prova på en modell som är direkt omsättningsbar till texter och filmer i läslyftets moduler men också direkt in i klassrummet tillsammans med eleverna vid andra textsamtal än skönlitterära.

Metoden kan formuleras om för att passa in i olika sammanhang och där fungera väl upptäckte vi. Hade jag jobbat tillsammans med elever hade jag direkt provat på att jobba med metoden vid läsning av faktatexter eller efter att ha sett en film. Nu kommer jag använda metoden i de sammanhang jag ingår i nu. Jag har ytterligare ett redskap att använda vid samtal om  text, muntlig som skriftlig, Det är precis det här som är poängen med metoder tänker jag. Fundera över dem, anpassa dem och sedan omsätta dem i sammanhang där de uppfyller en viktig uppgift, även om inte metoden används på det sätt som kanske var ursprungstanken!

Det handlar om läsning

Hur gör vi för att få våra barn och ungdomar att läsa mer? I skolan jobbar vi allt mer intensivt med att få allt fler att förstå mer av de texter som läses. Vi går läslyft och vi pratar om läsförståelsestrategier. Läsningen i hemmet minskar och ska vi öka läsförståelsen behöver vi samarbeta – alla som är berörda. Skola, hem, bibliotek och alla som kan vara läsande förebilder!

Det handlar om läsning är ett program som handlar om att bokläsandet och läsförståelsen har minskat hos våra barn och ungdomar. I beskrivningen av programmet står det så här:

Bokläsandet och läsförståelsen bland unga i Sverige har minskat, trots att läsning är en avgörande faktor för hur man lyckas i samhället. Vi tar upp problemet och diskuterar hur unga kan bli bättre på att läsa. Hur kan man jobba med läsning hemma och i skolan för att öka läsförståelsen?

Jag hade den enorma förmånen att få vara en av gästerna och prata om detta viktiga ämne. Bland annat Barbro Westlund, Stefan Holm och Maria Moares delar många intressanta kunskaper.  Det är ett program som riktar sig till föräldrar och som innehåller väldigt många tips och tankar om läsning och hur man kan hjälpa sina barn till att bli läsare.

Det_handlar_om_läsning

 

Programmet Det handlar om läsning finns på urplay.se

Det är absolut ett program som man kan tipsa föräldrar om. Genom programmet kan man få råd, stöd och pepp till att läsa och prata om det lästa tillsammans med sina barn!

Komplementär hållning

Ibland möter man begrepp som gör att ett perspektiv byte behöver ske. Begreppet rör om i den ordning som man har sett världen genom. Den nya kunskapen kan inte direkt assimileras in i tidigare förståelse utan den tidigare förståelsen behöver kanske byggas om. Byggas på nytt. Jag stötte på ett sådant begrepp i veckan – komplementär hållning.

Vi pratar mycket om likvärdig skola och det kompensatoriska uppdraget. I Lgr 11 står det:

En likvärdig utbildning
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper.
Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla.
Lgr 11 s. 8

Likvärdighet innebär inte likformighet, att alla ska göra lika, utan att alla ska få förutsättningar att nå målen och därför har vi i skolan ett kompensatoriskt uppdrag.

Jag sitter på en föreläsning om  Interkulturellt skolledarskap med Pirjo Lahdenperä som är professor i interkulturell pedagogik.  En väldigt bra föreläsning som väcker många tankar. Bland annat en fundering om komplementär hållning och då i motsats till kompensatorisk hållning.

IMG_9039
Interkulturellt – beskrivning.

I föreläsningen lyfts begreppet komplementär hållning. Det hon menade var att vi idag utgår  från kompensatorisk hållning och  letar efter de ”fel” som finns i barnets omgivning eller alternativt hos barnet. Vi ska kompensera de brister som vi anser finns för att målen ska vara möjliga att nå.Om vi i vårt uppdrag istället  utgår från komplementär hållning och ser de möjligheter som finns hos varje individ, det som varje individ tar med sig till skolan,  då letar man inte efter det som är fel utan det som man kan komplettera med vilket gör att man ändrar fokus.  Vi letar möjligheter istället för brister. Vad händer med vårt förhållningssätt då?

IMG_9040

Det här väckte många tankar hos mig. Spelar begreppen stor roll? Vad skulle det göra med våra verksamheter om vi börjar se vårt uppdrag ur  komplementär hållning istället? Skulle vi bemöta människor på ett annat sätt? Skulle förmågor och möjligheter hamna i fokus istället för brister och problem? Kan vi använda det i alla sammanhang i våra möten med  i skolans värld.

Står begreppen mot varandra? Eller kan de användas tillsammans?

För min del väckte det många tankar. Komplementär hållning är definitivt ett begrepp som jag behöver fundera mer över.

 

 

 

Läsflow

Läsflow. Upplevelsen att få läsa en bok, kliva in i berättelsen och glömma tid och rum det var något som jag ville visa mina elever i vintras. Jag och Susanne Jönsson pratade om lästema och vad det skulle kunna innehålla. I det samtalet insåg jag att läsflow och upplevelsen av läsning är något som lätt hamnar utanför fokus när vi pratar om strategier och analyserar det vi läser. Vi gav samma uppgift till våra elever. En klass i år 3 och en i år 5 därefter möttes vi och pratade om böcker över skype. 

Mina 5:or fick ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow. Läs så länge så att tid och rum försvinner. Det var inte ett helt lätt uppdrag men det gav underlag för intressanta diskussioner om läsupplevelse när vi möttes i skolan.

När du har läst länge är det dags att fundera på frågorna:

  • Vad har du läst idag?
  • Hur gick det att läsa?
  • Vilken upplevelse gav läsningen?

Vi hade intressanta samtal i skolan efter den här läxan. Något som eleverna lyfte fram var att det var så bra att läsa utan att hålla koll på klockan. För när man har läsläxa i 15 minuter så tänker man mest på tiden. Det blev mycket roligare när läsningen var det som man skulle fokusera på.

Det är mycket vi gör i skolan som leder till något annat än det som kanske var tanken. Läsläxor med tidsbegränsning är en hjälp för många men för andra blir det motsatt effekt. Fokus ligger på tiden och inte innehållet. Läsning blir något man gör en kort begränsad tid och det är inte det som är tanken tror jag. Vi var med i mattelyftet och jobbade då med problemlösning. För att göra det tydligare för eleverna och mer sammanhållet för oss pedagoger valde vi att jobba med problemlösning i en särskild skrivbok. När jag sedan fick en ny grupp och valde att jobba med all matte i samma skrivbok utifrån ett läromedel som hade många och kluriga matteuppgifter visade det sig att vi hade inte problemlösning mer. Jag blev riktigt förvånad när jag fick höra det, tills jag insåg att det handlade om de signaler som det tidigare upplägget hade sänt. Problemlösning är endast när man skriver i en viss bok. Det blev bra diskussioner om vad problem och rutinuppgifter är och att det ligger i själva uppgiften och de kunskaper man har, inte var man skriver ner sina tankar. Precis på samma sätt blev det väldigt bra diskussioner om vad läsning är, vad som behövs för att kunna läsa och hur det kan kännas när man läser för att innehållet driver läsningen framåt. Det var en och annan som fick en helt annan bild av läsning utifrån våra klassdiskussioner om läsflow.

Vi säger nästan lika mycket med det som vi gör genom vår handling – och det är svårt att få fatt i. Men i det finns många gånger inbyggda hinder för elever.Vilket gör att det är en viktig faktor att ha med i tankarna.

Det och mycket annat om läsning pratar jag med @didaktorn om. Lyssna gärna!

http://urskola.se/Produkter/190477-Didaktorn-Lasflow

läsflow

 

Att visa och vägleda elever i skriv- och läsförmåga

En rapport från skolinspektionen visar att  ”skolan måste ge eleverna bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.”

Explicit undervisning i skriv- och läsförmåga blir väldigt viktigt kommer man fram till. Det finns ett antal punkter som de ser som utvecklingsområden:

  • Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför.
  • Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.
  • Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas.

Här på bloggen är skriv- och lässtrategier ett återkommande ämne. Jag har jobbat mycket för att utveckla min undervisning inom dessa områden eftersom jag insåg att mina elever inte skulle nå de målen som finns i Lgr 11 när den kom. Jag har upptäckt att genom samtal och gemensamt arbete kring text leder det till att alla kan utveckla sina förmågor långt förbi det som var och en först tror är möjligt.

Jag har samlat länkarna till skriv och läsinlägg på bloggen här om du vill ta del av exempel på hur jag och mina elever har jobbat för att alla ska bli textmedvetna och utveckla sina förmågor.

Det finns en modul i läs- skrivportalen som handlar om att skriva i alla ämnen från Linnéuniversitetet. Där finns många väldigt bra texter att ta del av och jobba med. I modulen har vi fått den stora äran att bidra med ett par lektioner.

I den första filmen undersöker vi vilka texttyper som finns runt om oss.

 

I den andra filmen jobbar vi tillsammans för att komma igång med ett skrivande om hållbar utveckling. Vi skriver in- texter och både elever och jag reflekterar över vinsterna med det.

 

Kamratrespons är ett bra verktyg för att skapa textmedvetenhet och utveckla sin skrivkompetens tillsammans med andra.


Att jobba med textmedvetenhet på olika sätt gör att elever får redskap till läsförståelse, ökad skrivkompetens och stöd för att utveckla sina tankar tycker jag – explicit undervisning som visar och stödjer eleven ger absolut resultat!

Dela som du lär – skolvårens julkalender

Skolvårens julkalender heter  i år ”Dela som du lär”. Konkreta tips om vad man kan göra just nu som ger reslutat för lärande och undervisning delas varje dag.  Idag är det mitt konkreta tips som finns i luckan. När jag tänkte på vad jag gör som gör skilland i mina grupper så var det gemensamt spårk som var det första jag tänkte på! Klicka dig vidare för att läsa hela inlägget på Skolvåren bloggen!

citat 7 år

 

#skolvåren

Gemensamt språk

Vad ser jag som gör skillnad i det dagliga arbetet med mina grupper med elever i år 5 och 6? Det jag direkt tänker på är det gemensamma språket! Ett gemensamt språk som vi alla förstår och som leder till lärande genom faktakunskaper, förmågor och strategier för lärande. Jag delar in vårt gemensamma språk i tre olika delar som samspelar och pågår parallellt i allt vi gör.  

Kunskaper

För att förstå och kunna använda sina kunskaper blir ord och begrepp viktiga. Jag tänker mycket på att bygga en bro mellan vardagsspråk och skolspråk. Begreppen blir grunden för tänkandet kring ämnet och för att förståelse ska fördjupas. Använda ämnesord tidigt för att så ett frö istället för att använda förenklade ord. Använda orden och ge dem ett innehåll – vilka ord det än är tänker jag, hur gamla eleverna än är.  Vi jobbade med geometriska former i år…

View original post 534 fler ord

Skapa ett språk om text – hur gör jag det?

Varje gång jag tar emot en ny grupp får jag påminna mig om att det är just det, en ny grupp som tillsammans med mig behöver skapa en gemensam referensram kring det vi gör. Ett gemensamt språk som samtidigt är ett metaspråk kring lärande. Många gånger blir saknaden av det gemensamma spårket synligt för mig när jag ska starta tillsammans med en ny grupp och inte längre kan referera till det vi gjort tidigare. Hur gjorde jag för att vi skulle ha det där gemensamma språket i gruppen jag precis lämnade? Hur gör jag egentligen när jag startar?

Ny grupp och därför dags att påbörja arbetet kring att eleverna ska få bli textmedvetna och att få ett språk för att prata om text. Redskap för att utveckla sitt skrivande men också för att ha möjlighet att nå kunskapskraven som bland annat handlar om repons. Det står så här i kunskapskraven för betyg A i svenska, år 6:

Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt. Lgr 11 s. 230

Ny grupp och ett tillfälle att faktist fundera på hur jag egenligen gör för att eleverna ska ges möjligheter att nå dit.

skrivuppgift
Skrivuppgift- Berättande text

Den här gången valde jag att starta med en gemensam skrivuppgift som finns på Skolverket som bedömningsträning. Till uppgiften finns elevexempel och det var bra att använda som utgångspunkt tänkte jag. Vi inledde skrivande med att prata om vad som kännetecknar en berättande text och vi tittade på strukturen för den textypen. Därefter satte eleverna igång och började skriva utifrån den instruktion som finns till uppgiften.

Följande lektion pratade vi om kamratrespons och vad det är. Alla fick en stödstruktur i form av frågor att utgå ifrån och en av elevtextexterna i materialet. Var och en fick läsa, fundera och sedan svara på frågor skriftligt. När alla hade fått tänka sjävla fick man sedan samarbeta med sin kompis för att utveckla responsen ytterligare. Vi samlade sedan upp alla tankar tillsammans i gruppen.

När vi hade gett den okända skribenten respons började vi prata om hur det känns att ge och ta emot repons. Vad kan man tänka på för att det ska bli bra och ett tillfälle att lära sig något? Vilka svårigheter finns det? Tänk om man har bråkat på rasten eller ska ge repsons till sin allra bästa kompis. Hur gör man då?

Vi pratade om att skilja på text och person. Fokus på texten och inte på skribenten som människa. Det här är en riktig utmaning. Genom att synliggöra vilka fällor man kan trilla i och hur man kan göra för att undvika dem har vi startat ett viktigt arbete i klassen. Vi tillsammans är viktiga för att vi ska lära oss nya saker. Vi är varandras lärresurs!

Vi fortsatte sedan jobbet med att ge sig själv respons. Genom att använda frågorna och titta på sin egen text fick alla träna på att bli mer textmedvetna. Nästa steg är att jobba med varandras texter. Stödstrukturerna och att skriva ner responsen var och en har sett är avgörande för att medvetenheten ska bli större när man sätter igång responsarbetet. Om man enbart säger allt munligt till kompisen går det ofta snabbt och många landar i –  det var bra! Men tänker man kring texten, skriver ner sina tankar och motiveringar för att sedan ha anteckningarna som stöd vid samtalet med kompisen då blir responen mer välutvecklad.

Nu är arbetet påbörjat med att få ett metaspråk om text och som kommer ge alla möjlighet att bli textmedvetna och bra på att ge och ta emot respons. Allt för att utveckla sitt skrivande. Samatidigt jobbar vi intensivt med del 2 i läroplanen eftersom vi jobbar vi för att skapa  en god miljö för utveckling och lärande:

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Sko- lan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Lgr 11 s.10

Genom kunskaper som eleverna ska få med sig jobbar vi med vårt viktiga värdegrundsuppdrag och därmed lärande för livet!

Jag har skrivit en del om kamratrespons här på bloggen tidigare. Både tankar bakom responsarbetet och vilka stödstrukturer jag gärna använder. Du hittar dem om du följer länken! 

Fel – Få Extra Lärande

Ibland får man det bara serverat, den där strålande formuleringen eller det där uttrycket som säger massor med få ord. I veckan hände det. En kollega berättade om hur hon hade fått höra om vad FEL egentligen betyder.

Jag tog med mig uttrycket in i mitt klassrum och direkt kom det till användning. Frustration över ett problem, som hur det än vändes och vreds på inte blev rätt. Det gick inte att hittade ett svar på och fokus var på att det var jobbigt att det var fel. Jag gick fram till tavlan och skrev:  FEL – Få Extra Lärande.  Viskade till hen att läsa. Inga mer ord behövdes. Ett kroppspråk kan säga mer än 1000 ord!

FEL få extra lärande
Få extra lärande

Med ny energi var uppgiften snart löst, den var inte så svår men det var frustrerande att det var fel. Ibland kan det var det lilla oväntande som gör underverk i stunden och som kan förändra synen man har på något! Min nya grupp och jag har fått en bild att använda oss av när vi pratar om lärande.

Under veckan har jag flera gånger återkommit till den utvecklande beskrivningen av fel. För är det något som sker varje dag så är det möjligheter till att Få Extra Lärande!

P.s Tack till fina kollegan som delade med sig av visa ord som hon hade fått sig till del.

Bloggar vidare på Lärarförbundets förstelärarblogg

Det är läsåret innehåller många roliga och spännande uppdrag förutom att undervisa en helt ny grupp elever. Jag kommer bland annat att fortsätta vårens bloggande på Lärarförbundets förstelärarblogg. En gång i månaden blir det ett inlägg där. Nu är det första inlägget för i höst publicerat och det handlar om kolleigalt lärande utifrån gemensam litteratur. Det som vi kommer att jobba med under hösten, tillsammans hela skolan.

Det kollegiala utbytet utifrån inspiration utifrån ger väldigt mycket. Men det behövs inspiration och inte bara ”gräv där du står” -tanken tycker jag. Om vi enbart utgår ifrån våra tidigare erfarenheter och kunskaper kommer det inte in nya ideér som väcker och förändrar tankar. Det kan också vara svårt att mötas om man inte har något gemensamt att utgå ifrån. Det är lätt att samtalen stannar vid berättande och inte anlsyserandet och utvecklandet. Vi har under ett par år tränat på att utgå från gemensamma texter och uppgifter på vår skola, sedan kom mattelyftet som verkligen hjälpte till med det sättet att arbeta och nu fortsätter vi med gemensam litteratur. Vi kommer bland annat läsa och samtala om boken Greppa språket! Ämnesdidaktiskt perspektiv på flerspråkighet.

Greppa språket bild

Det är det jag har skrivit lite om i höstens första inlägg på Förstelärarbloggen.

Greppa språket tillsammans – och på så sätt utveckla vår praktik!

Att läsa mellan raderna – på ett annat sätt än det vanliga

När vi jobbar med våra teman i So försöker jag koppla en skönlitterär bok som passar till området. En bok som jag högläser ur eller ibland lyckas vi få fatt i en klassuppsättning och kan göra något mer av läsningen.

Den här gången jobbade vi med Europa och då passade boken Fröken Europa bra. Den har vi dessutom i klassuppsättning och det är väldigt bra med en bok var tycker jag.

Jag läste och eleverna följde med i boken. Ibland stannade någon elev mig och vi pratade om ord som var svåra. Ibland stannade jag upp och ställde frågor. Modellade hur expertläsare kan göra utiftån RT -reciprocal teaching. Jag hittade bland annat en väldigt bra mening som vi kunde prata om:

”Martina satt stum. Aldrig hade hon tänkt på att det fanns mycket att välja mellan i Sverige eller att man inte behöver vara rädd för att någon fick veta vad man tyckte.”

Vad behöver vi veta för att förstå den här meningen? Vad menade hon? Vad vet vi om det? Det blev en väldigt bra diskussion om demokrati och yttrandefrihet. Vi pratade om att läsa mellan raderna. Då slog det mig att det var ett bra uppdrag. Att själv hitta meningar eller stycken i boken och berätta vad som finns där bakom. Jobba med läsförståelse fast angripa det på ett annat sätt genom att medvetet leta efter sådana meningar i boken.

Läsuppdrag_Fröken_Europa
Från klassbloggen Att lära tillsammans

Vår fantastiska bibliotikarie hakade på ideén. Läste elevernas exempel på bloggen och hade sedan samtal om det. De pratade om kopplingar.

Biblioteksbloggen
Från skolans biblioteksblogg

Några tyckte det var lätt att hitta exempel, andra tyckte det var svårt. Vi genomförde uppdraget en gång till för att träna vidare.

Vi_läser_mellan_raderna
Från klassbloggen Att lära tillsammans

Den här gången var alla med på hur man kunde tänka. Svårigheten visade sig den här gången vara att texten inte inbjöd till att hitta så många kopplingar. Det blev också en intressant diskussion!

Under det här året när jag har gått mattelyftet har jag blivit medveten om att många uppgifter går att twista till lite så att de ger eleverna och mig något mer än vad den vanligt ställda frågan gör. Det blir att vi angriper en företeelse på ett nytt sätt. Då händer det oftast något extra. Många gånger leder de ändrade frågorna till att eleverna själva blir medvetna om vad de gör för att sedan kunna använda sina kunskaper. Vilket i sin tur leder till större engagemang! Precis det hände när vi jobbade med att läsa mellan raderna den här gången. Kopplingar blev tydliga, det var inte längre någon som var osäker på vad det innebär.

Hur kan jag veta det? Jo, när vi jobbade med nästa bok och diskuterade den utifrån Aidan Chambers tankar kring boksamtal: bra/inte så bra, något jag undrar över, kopplingar och mönster i boken. Då reflekterade alla över kopplingar utan min hjälp och därefter diskuterade vi dem.

Det är riktigt häftigt att få vara med om sådana här guldstunder!

ps. Funderade på det här med frågor i matematik i ett inlägg på Lärarförbundets förstelärarblogg