Snabb överblick med whiteboard online

För ett antal år sedan köpte jag in whiteboards till min klass. Ett väldigt redskap för att få alla elever aktiva och samtidigt ett enkelt sätt att se om alla hade koll på det som jag frågade efter just då, formativ bedömning av gruppens kunskaper. En extra bonus var att det var ett stöd för mig att komma ihåg att vara tyst. Det är så lätt att prata på och inte ge alla den betänketid som de behöver. Genom att eleverna skrev svar ficka alla tänka och jag fick överblick istället.

Nu undervisar jag inte längre i ett och samma klassrum utan möter istället grupper med lärare på olika ställen. Ibland har jag saknat mina whiteboards även i dessa möten. Därför blev jag så glad när jag blev presenterad för Whiteboard.fi

Whiteboard.fi är en online whiteboard där jag som lärare kan låta eleverna logga in i ett klassrum som jag har skapat. Eleverna ser min whiteboard och jag som lärare se vad alla skriver, när det skrivs. Precis som när man jobbar analogt.

whiteboard-fi

På Whiteborad.fi  låg även en bra instruktionsfilm att titta på som stöd för att komma igång och som extra bonus tog det  endast 5 minuter att få koll på hur allt fungerade!

Ett online redskap att använda för att samla ihop kunskaper, synpunkter och tankar i gruppen för att sedan på bästa sätt jobba vidare utifrån det som gruppen visat. Bra att ha lite olika varianter för att få fatt i elevers kunskaper i stunden!

Varför använda blogg i undervisningen?

För ett tag sedan fick jag en fråga om att använd blogg i undervisningen som redskap för lärande och ville då dela texten med mina tankar med frågeställaren. Jag hittade inte texten där jag hade förmånen att ha publicerat den, i Svenksläraren nr 1 2015, men jag hittade istället texten i datorn. Det slog mig att jag inte har sammanfattat mina tankar om blogg som lärande redskap här på bloggen och då texten inte längre är tillgänglig på nätet så lägger jag ut den här!

Blogga med klassen

Therese, jag tycker det är fusk att alla får skriva och läsa på bloggen inför avslutningen av temat. Man kan bara lära sig det som står där och sedan skriva det på provet. Jag tycker inte om det!

Så sa en elev väldigt upprört när vi hade jobbat med bloggen ett tag. Det var en reaktion jag inte hade förväntat mig.

Under flera år funderade jag på om jag skulle använda blogg i min undervisning, många gjorde det, men eftersom min digitala kompetens var liten och jag inte hade syftet klart för mig kom jag inte igång.

När jag fick höra om tankarna kring att flippa klassrummet föll bitarna på plats. Mitt syfte med en blogg blev tydligt. Jag ville använda bloggen som en mötesplats. Den skulle vara ett redskap för eget lärande men framförallt ett ställe där man kunde lära tillsammans. Bloggen skulle vara ett nav där jag kunde publicera filmer med genomgångar, förberedelser inför lektioner, skapa en gemensam kunskapsbank och en arena där eleverna kunde träna sig på att publicera text till verkliga mottagare. Jag ville också stötta elever som behövde ta del av information på olika sätt och dessutom ge alla möjlighet att repetera flera gånger om det önskades. Filmer som jag eller andra skapat kunde bli ett bra komplement till det vi pratade om i klassrummet.

Genom bloggen skapades ett forum där vi kunde träna på att tänka på att text har mottagare och att det är viktigt att tänka på hur man skriver när man sitter bakom en skärm och inte möter mottagaren öga mot öga. Texterna som eleverna publicerar är i form av kommentarer på inlägg som jag har skapat och genom att läsa kompisarnas kommentarer kan de inspirera varandra. I klassrummet jobbar vi mycket med kamratrespons där vi pratar om att det är bra att lära av varandra, det är ingen tävling om vem som skriver mest och att inspireras av andra är något positivt. Genom bloggen får eleverna ytterligare ett tillfälle att utveckla sitt eget skrivande genom att ta del av hur andra har formulerat sig.

Inför avslutningen av teman publicerar jag ett inlägg där jag har sammanställt länkar till temats tidigare inlägg, samlat filmer och lyft fram målet med temat igen. Senaste tillfället handlade om världsreligionerna. Eleverna fick till uppgift att svara på några frågor för att sortera sin egen kunskap men också för att tillsammans bygga en kunskapsbank. Alla fick då chans att läsa varandras texter och samtidigt lära av varandra inför avslutningen. Vi fick även tillfälle att fånga upp eventuella missförstånd och prata om hur man skriver en kommentar tillbaka om man tycker att det som står inte stämmer. På så sätt tränade vi också på ett källkritiskt förhållningssätt och hur man kan svara varandra på nätet. Det blev en grund för väl använd tid i klassrummet med många bra diskussioner utifrån kunskapskraven i svenska och religion.

På motsvarande vis har jag hittat ytterligare ett sätt att använda bloggen på, för att friska upp minnet inför ett nytt tema. Genom att använda resurser på bloggen fick eleverna repetera det vi gjort och där ingick också deras egna kommentarer som de skrev för ett år sedan. Samtidigt blev det ett tillfälle för eleverna att se sin egen utveckling genom att ta del av tidigare kommentarer vilket gav möjlighet till metakognitiva samtal. Vi funderade över om sättet att formulera sig hade utvecklats under året som gått och på vilket sätt i så fall.

Elevernas kommentarer är viktiga ur många aspekter. De är en extra möjlighet till formativ bedömning av min egen undervisning. Jag får ytterligare ett tillfälle att fundera över nästa steg i undervisningen på gruppnivå, som till exempel att lyfta viktiga frågor om text tillsammans i klassrummet. Det kan vara sådant som att anpassa språket till syfte och mottagare, grammatiska frågor och faktakunskaper i något ämne.

Bloggen har skapat möjligheter till att publicera ljud och bild, vilket gör att vi har börjat använda fler sätt att presentera och sammanfatta kunskaper. Vi gör filmer i olika appar och vi har provat på att spela in poddradio. Elevernas förmågor får chans att utvecklas inom fler områden och det blir på riktigt när alla vet att andra än klasskompisarna tar del av det de har gjort.

Det mest spännande med att jobba med bloggen som ett lärande redskap är att det efter hand växer fram nya möjligheter. Bland annat har jag på ett enkelt sätt gjort det möjligt för föräldrar att ta del av det vi gör. Jag har skapat en föräldrasida om bland annat läroplanen, språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg för att alla ska få chansen att förstå det skolsystem som vi finns i nu. När vi startar ett nytt tema brukar jag göra den pedagogiska planeringen som en film som jag lägger på bloggen, framförallt för eleverna men den finns även där till föräldrarna. Klassrummet blir synligt för många fler.

Så här långt har jag bara upptäckt en svårighet: att sålla bland alla möjligheter. Sociala medier är en guldgruva där jag hittar massor av inspiration. Eftersom jag var helt novis när jag påbörjade arbetet tog jag ett steg i taget. Jag funderade över syftet med det jag ville göra och frågade mig sedan fram på sociala medier efter redskap. När jag har hittat redskap som till exempel skärminspelning eller att skapa enkäter som man kan bädda in på bloggen, har jag jobbat med dem ett tag. Jag har satt mig in i det jag har haft behov av och det är mina pedagogiska tankar som har fått styra. För mig har det  varit viktigt att de uppgifter som vi gör och lägger på bloggen inte är för personliga. Jag vill inte locka eleverna till att skriva saker som de egentligen inte vill dela. Skrivandet på bloggen leder till att vi kan prata om nätetikett och att man behöver tänka på vad man delar för något eftersom det i sin tur kan delas till hur många andra som helst.

Reaktionerna från eleverna har varit väldigt positiva. Även eleven som citerades i inledningen var positiv när jag hade förklarat hur jag hade tänkt. Jag berättade om min syn på lärande och varför jag tyckte det var en bra ide att ta del av varandras kunskaper. Då tyckte eleven att det inte var så dumt i alla fall. – Aha, du tänkte så. Det är ju bra!

Eleverna tycker att bloggen är ett bra redskap att jobba med eftersom det är tillgängligt på ett enkelt sätt för alla. Vi ger inte en dator till varje elev, men eleverna är välkomna att använda datorerna i skolan om man inte har möjlighet hemma. När de ska använda bloggen i läxor har jag öppet till klassrummet före och efter skolan. Bloggen har vuxit till att bli en kanal där elever kan ställa frågor och de vet att de kan få svar på sina funderingar om uppdragen innan vi ses i skolan. En bonus är glädjen och stoltheten när eleverna ser att det har skrivits kommentarer från bloggläsare som inte är klasskompisar.

Det jag inte kunde föreställa mig när jag startade bloggen var att den kunde användas till så mycket. Jag har hittat ett redskap som är utvecklingsbart på många sätt, ett redskap till som ger förutsättningar för lärande. Dessutom är det väldigt roligt att själv lära sig mycket nytt. För mig är den stora utmaningen att begränsa mig bland alla de digitala möjligheter som finns. Det är lätt att fastna i de digitala resurserna i stället för tankarna som ligger till grund för lärandet.

Sammanfattning

att_lara_tillsammans

Bloggen attlaratillsammans.blogspot.se har blivit ett lärande redskap. Den används till att:

  • Skriva text till verkliga mottagare och då anpassa text efter syfte och mottagare.
  • Inspirera varandra om hur man kan skriva text. Utveckla skrivandet tillsammans.
  • Samla kunskapsbank tillsammans.
  • Ett forum att dela bild, text och ljud till andra – presentera kunskaper i ett ämne
  • Förbereda sig inför lektion – läxuppdrag. Uppdrag som elever kan genomföra utan stöd av vuxen.
  • Besök i skolan som har förberetts och efterarbetets genom att eleverna och personen i fråga fört dialog på bloggen.
  • Synliggöra undervisningen för föräldrar som är intresserade. Lektioner, Pedagogiska planeringar och tankar bakom undervisningen
  • Möjlighet att repetera för allt finns kvar. Framförallt mattefilmer har använts på så sätt av både elever och föräldrar
  • En bank av material som kan användas igen i ett nytt sammanhang

I backspegeln

Så här med lite distans till arbetet med elever och blogg som lärande redskap kan jag konstatera att det var en riktigt bra idé. Bloggen var inte ett ändamål i sig men den blev ett redskap som vi hade väldigt stor glädje av. Elever, lärare och föräldrar kunde på olika sätt använda bloggen som ett redskap för lärande och det blev ett gemensam källa till förståelse och kunskap om det som skedde i klassrummet. Blogg i undervisningen blev ett viktigt redskap för lärande och det är mitt svar på frågan – varför använda blogg i undervisningen.

Kahoot – ett snabbt sätt att få syn på kunskaper

Det finns många sätt att snabbt utvärdera och få en bild över var man har sin grupp. Så kallade  exit-ticket av olika slag. För egen del blandar jag digitala och icke digitala sätt för att använda det som passar bäst utifrån frågeställningen. Exempel på det jag använder är padlet, vanliga gula post-it lappar, Mentimeter, bilder att identifiera sig med eller Kahoot.

Marika Nylund Ek skrev om olika verktyg på sin blogg om man vill läsa mer. Jag har då och då skrivit om det också. Här på bloggen och på Lärarförbundets förstelärarblogg där det handlade om snabb utvärdering är väl använd tid.

Ett sätt för mig att få syn på elevers kunskaper och som dessutom har blivit väldigt uppskattat är att eleverna skapar frågorna utifrån det vi jobbar med. Vi kom igång med det utifrån elevernas önskemål om att få göra frågesporter. Vi har gjort det i bland annat So och matematik. Det som har slagit mig vid alla tillfällena är att det formuleras väldigt bra frågor.

Vi har gjort så här:

Jag skapar ett google formulär där eleverna skriver in sina frågor efter väldigt tydliga instruktioner. Det behöver vara så för att det ska gå lätt att skapa en frågesport av alla frågor som kommer in.

Matemtikfrågor

 

När jag har fått in alla frågor och svar går jag till create.kahoot.it och loggar in. Där skapar jag en frågesport.

När vi sedan möts i skolan kör vi frågesporten. Jag loggar in och sätter ingång spelet. Eleverna loggar in på khoot.it med en kod de får när jag startat spelet.kahoot

Det här arbetet gör att eleverna får sätta ord på sina kunskaper när de skickar in frågor, jag får ta del av deras sätt att ställa frågor och jag får  ta del av elevernas kunskaper i gruppen när vi kör vår frågesport. Genom detta får jag en snabb överblick över mycket på kort men väldigt uppskattad tid. Frågorna är bra, de blir långt ifrån lätta när eleverna ska ställa frågor till varandra har jag märkt. Dessutom är det en extra kraft i lärandet när eleverna själva kommer med önskningar om hur vi ska göra och därmed är med och påverkar det vi gör i klassrummet.

 

 

Det digitala läsandet

I somras läste vi i det pedagogiska läslyftet avhandlingen Det digitala läsandet av Maria Rasmusson. Det är en avhandling som är väl värd att läsa. Genom det prdagogiska läslyftet lästes det, diskuterades i facebookgruppen och via en hangout samtalade vi om den. Den filmen kan man fortfarande ta del av.

Det fanns många saker jag tog med mig från avhandlingen men det som jag tycker är intresant är vad fördjupad kunskap direkt leder till i klassrummet. Genom att jag läste avhandlingen fick jag lite mer kunskaper som gjorde att jag ställde frågor som jag kanske inte hade tänkt på att ställa annars. Jag kunde omsätta min kunskap direkt in i klassrummet bara genom att vara medveten och ställa frågor.
Mina elever skull skapa inloggningar på vår fantastiska resurs avmkr.se. Med många elever fick jag chansen att gör en studie. Inte speciellt förberedd och vetenskaplig men det blev en liten studie i digitalt läsande. Jag bad eleverna söka reda på sidan på nätet. Därefter klicka på sli.se Jag stod med och fick då se hur eleverna gjorde när de skullle leta fram det det som sedan skulle leda dem vidare. Det fanns mycket information på sidan. Hade det varit innan avhandlingen hade jag förmodligen direkt pekat på var de skulle klicka. Nu avvaktade jag för att ge alla chansen att lösa uppgiften och jag skulle få en chans att se hur de jobbade.
avmkr.se
Det var intressant. Det gick lätt att söka efter sidan på nätet men det var svårt att hitta det de letade efter. Jag ställde då frågan efter att vad det var som gjorde att det var så svårt. Det visade sig att man tittade inte i högerspalten där det stod sli. Anledningen till det var att det oftast är reklam där på de sidor som eleverna besöker. Facebook var ett exempel. Redan när sidan kommer upp är det en del av den som inte blir läst utifrån erfarenheten av reklam i den delan av skärmen.
Det blev ett bra tillfälle att prata om olika typer av sidor. Syftet med dem och vad man kan förvänta sig att hitta. Skillnaden mellan reklam och information men också hur man kan läsa digitala texter. Det behövs undervisning kring det digitala läsandet. Precis som Maria Rasmusson kommer fram till i sin avhandling så behövs alla de förmågor som krävs för traditionell läsning men det tillkommer fler förmågor för att hantera de digitala texterna.
För att kunna hantera de digitala texterna behöver vi även undervisa så att eleverna utvecklar ” […] färdigheter som att söka, sammanföra och tolka information och skapa sammanhang mellan löpande text, icke löpande text, visuell och verbal information.” (Rasmusson 2014, s.29)
Den viktigta frågan till mig som pedagog är; hur utvecklar jag min undervisning så att eleverna ges möjlighet till detta?
Mitt svar på det är att första steget är att ha kunskap om och vara medveten om att det behövs explicit undervisning. I avhandlingen visar Rasmusson på fem huvudkategorier som behöver finnas med i undervisningen;
  • traditionell litteracy – kunskaper för att läsa och skriva traditionella texter
  • multimodal litteracy – kunksaper för att förstå tecken och symboler i webbtexter
  • navigation – strategier för att hitta till och på webbsidor
  • it- förmågor – kunna hantera dator mm, kunskaper om webbadresser osv
  • förmågan att hantera information – tolka information, känna till olika typer av texer på nätet, värdera innehållet källkritiskt
De här fem (väldigt kort sammanfattade) punkterna från avhandlingen är en god hjälp för att bredda undervisningen tänker jag. De blir ett stöd att luta sig emot när jag nu ska undervisa ännu mer medvetet för att alla ska ges förutsättningar att bli ännu bättre på digital läsning.
Ta gärna del av en längre längre sammanställning av punkterna på Lärarförbundets förstelärarblogg – Strategier för att läsa digitalt där jag har skrivit mer om ämnet.

Vasamuseet i klassrummet!

Vi avslutade terminen med en riktigt bra lektion tillsammans med Lotta på Vasamusset i vårt klassrum. Nu bor vi långt ifrån Stockholm så vi tackar innerligt Vasamuseet för att de erbjuder lektioner via skype och det erbjudandet passade vi på att ta vara på så här i slutet av terminen.

vasa

Jag var på besök på  museet i våras och tänkte då att det kunde blir bra att utgå från Vasaskeppet när vi ska ta oss an 1600-tals historia. Vid något tillfälle tittade jag runt på museets hemsida och hittade möjligheten att få en lektion via skype. Digitala verktyg ger enorma möjligheter!

Vårt historiatema har vi startat utifrån vasaskeppet och det som vi kan lära av det. Vi utgick från;

Vi jobbade i grupper och samlade information ur flera olika källor och sedan sammanställde vi det vi hade fått fram. Allt lade vi på vår klassblogg så att Lotta kunde se hur vi hade förberett oss.
Eleverna formulerade några frågor som vi hoppades få svar på
  • Byggde man bara av trä när man byggde skeppet?
  • Hur gick olyckan när skeppet sjönk till?
  • Hur mycket är orginal på Vasaskeppet där det står på Vasamuseet?

Vi ville också fråga mer om vad Vasaskeppet kan berätta om den samtid som den byggdes i. Vad kan vi lära av Vasaskeppet? Vi fick svar på alla våra frågor och vi fick veta massor mer om den tiden och människorna som levde då.

Så nu är vi igång med vårt tema som handlar om 1600-1800- tals historia, det ska vi jobba med tillsammans med lässtrategier i svenska för att träna på att förstå och bearbeta faktatexter.

Eleverna var väldigt nöjda med den här möjligheten att direkt kunna ställa frågor och få svar. Det enda som hade varit bättre hade varit om vi åkte till museet eftersom den här lektionen gjorde att man ville veta mer!

Formativ bedömning med hjälp av digitala verkyg – gör livet som lärare lättare

Digitala resuser gör livet som lärare lite enklare. Digitala resuser erbjuder sådana möjligheter till att genomföra så mycket som gör undervisningen mer intressant för eleverna och det gör dessutom jobbet så mycket roligare för mig.

Efter att i många år varit hänvisad till ett par stationära datorer som jag och en sisådär 25 elever samsades om till att idag ha tillgång till tre iPads gör att tillvaron är som ett smörgårsbord av möjligheter att välja bland.

När jag påbörjade min digitala resa för snart två år sedan så gjorde jag det utifrån den tillgången jag hade. Sakta men säkert såg jag nya möjligheter som jag ville prova på. Bland annat ville jag skapa matematikfilmer med mina elever. Jag ville att de skulle förklara något begrepp, visa hur man kan tänka för att sedan yngre elever skulle få lära av de filmerna men också ge eleverna en extra möjlighet att sätta ord på sina kunskaper. Det kunde jag genomföra tack vare att vi har fantastiska Avmkr som resurs i Kronobergs län. De hjälper oss i regionen med digitala verktyg. Jag tog mig till dem och fick låna ett antal iPads då och då för att kunna genomföra det jag hade tänkt mig. Idag har jag tillgång till 3 stycken iPads i klassrummet. Det underlättar betydligt när jag och mina 30 elever ska genomföra liknande projekt.

Det finns en stor bonus till när man jobbar med att sätta ord på sina kunskaper genom att resonera muntligt och spela in resonemanget. Det ger mig som lärare ytterligare en möjlighet att få lyssna på varje elev. Genom att alla får i uppgift att förklara ett begrepp eller hur man kan tänka när man beräknar något får jag samtidigt fatt i det man är säker på och det som kanske är missuppfattat. Alla elevers röster når fram på ett enkelt sätt. Det här blir en möjlighet till att få syn på förmågorna. Och dessutom ett bra tillfälle att formativt fundera över undervisningens innehåll. Planera nästa steg.

bild_youtube

Vi använder oftast Explain Everything när eleverna spelar in och förklarar sina begrepp. Den appen fungerar väldigt bra eftersom man kombinerar både skrift och tal och dessutom är den lätt att använda har mina elever tyckt.

Skolappar
Läs mer om appen på skolappar.nu

 

I alla ämnen behöver elever använda sina kommunikativa förmågor för att te x resonera och fördjupa resonemangen. Kunskapskravet i matematik som handlar om att samtala det tycker jag är en utmaning. Det är inte helt lätt att få syn på allas förmåga och att dessutom samtidigt bedöma dem. Vi pratar och resonerar mycket i matematik både i par och i grupp, men ändå tycker jag det är knepigt ibland. Jag funderade på hur jag skulle kunna få fler tillfällen att få syn på hur de matematiska resonemangen fördes.

Kunskapskrav matematik
Lgr 11 sidan 69

Jag har testat att låta eleverna resonera om en matematikuppgift i en liten grupp och spela in sitt samtal. Det har varit riktigt bra för att jag kunde lyssna i lugn och ro på alla elever och alla elever fick verkligen komma till tals. Jag skapade mig ett redskap till som hjälper mig att få underlag för att kunna göra en bedömning av kunskapskraven. Det är dessutom ett bra sätt att formativt bedöma undervisningen och få fatt i vad vi behöver jobba vidare med både matematiskt och hur man kan fördjupa ett samtal och föra det vidare.

Det jag har lärt mig så här långt är att  det inte är vilka uppgifter som helst som passar i ett sådant här sammanhang. Det gäller att hitta uppgifter som gör att eleverna resonerar muntligt och inte endast skriftligt när man spelar in med bara ljud! Ganska självklart kanske, men det behövdes upplevas för att inses! Jag har också lärt mig att för att det ska fungera väl behöver jag tala om för mina elever att det bara är jag som kommer att lyssna, att jag är tydlig med hur det är tänkt att användas är en förutsättning för att elevern ska kunna koncentrera sig på uppgiften och inte inspelningen.  När vi har haft uppgifter där man ensam spelar in och förklarar ett begrepp har vi gjort på samma sätt, vem som är mottagaren är tydligt uttlat. Skulle det vara någon som önskar att lägga ut sin film på vår klassblogg så gör vi det. Däremot om målet är att filmerna ska publiceras för att andra ska få ta del, då är de förutsättningarna tydligt uttalade från början så att alla vet det när uppgiften genomförs.

Digitala resusera är verkligen fantastiskt till mycket – bland annat formativ bedömning. Jag är så glad att jag nu har jag ett redskap till som underlättar min tillvaro som lärare och som dessutom frigör min tid i klassrummet. Det är också ett sätt att flippa klassrummet tänker jag!

 

 

 

 

Poddradio – att jobba med muntlig text

Engagemang. Det är ordet som bäst beskriver arbetet med poddradio som vi är mitt uppe i nu. Engagemang och vilja att spela in direkt. Se ett resultat.

Det här uppdraget att skapa en poddradio har varit en väldigt bra uppgift ur många aspekter. Eleverna har fått träna på samarbete i grupp, samspel med andra grupper om utrymme av lokal och inspelningsmöjligheter, förbereda intervjuer, planera arbetet och sedan genomföra de olika delarna. I ett sådant här projekt är det lätt att engagemanget driver på så att önskan att hoppa över vissa delar i arbetet är stor. Vi har fått tillfälle att stanna upp och prata om strategier för arbetet och hur man kan genomföra det, vid flera tillfällen. Lärande på många olika plan samtidigt.

Vårt tema handlar om demokrati och mänskliga rättigheter och då blev det naturligt att valet den 14 september blev en del i arbetet. Det var här podden kom in som ett sätt att presentera sina kunskaper.

Min tanke med att välja podd som ett sätt att sammanfatta och presentera kunskaper var att jag ville visa eleverna ett redskap till som de sedan kan använda i kommande arbeten. Men min tanke var också att jobba med den muntliga texten. Vi pratar mycket om text och texttyper och då framförallt skriftliga sådana. Det här arbetet är ett sätt att jobba med att framställa muntlig text till verkliga mottagare.

bild

Eleverna planerade frågor till intervjuer med politiker  och var sedan och genomförde dem på stan. Därefter ville man börja spela in direkt. Vi pratade då om arbetsgången. Det är linjen på bilden ovan! Vad vi hade gjort, var vi var just nu och vad som skulle komma. Det behövdes en hel del arbete för att göra manuset till programmet kom vi fram till. Struktur, innehåll och en del research för att fylla på med fakta. Tanken är att det ska bli intressanta program med en röd tråd som andra kan lyssna på om de besöker vår blogg.

Vi tittade på vår bild över text. Den har vi använt i många sammanhang som utgångspunkt när vi pratat om texttyper. Nu använde vi den igen. Vi kunde se likheter med strukturen. Det behövdes en inledning, ett innehåll med en röd tråd och en avslutning. Eleverna började planera sin struktur på programmet. Fyllde på med fakta och funderade på när deras inspelade svar på frågor skulle passa in. När den planeringen var gjord var det dags att skriva manus.

Det här är första gången jag använder poddradio tillsammans med eleverna och vi har kommit fram till att vi tränar just nu. Vi lär oss och till nästa gång har vi ännu mer erfarenheter och kan använda dem för att utveckla arbetet. Det är riktigt spännande att jobba tillsammans på det här sättet eftersom det innebär stora utmaningar för oss alla. Vi är 30 elever i en år 6 och vi har just nu 4 datorer som vi kan använda till projektet. Vi spelar in i Audacity. Några elever har valt att hitta andra sätt att spela in på än det jag visade och det funkar lika bra. Det finns massor av erfarenhet i gruppen som det gäller att ta vara på. Vi närmar oss nu målet vilket är att alla grupper ska ha ett program färdigt som vi kan lägga på vår blogg. Det är jag säker på att vi snart har lyckats med.

Jag fick besök av AV- media Kronoberg som vill se hur vi jobbade med att skapa podd.

podradio

Det blev en kort film av deras besök där jag berättar lite om arbetet. 

 

En mässa om lärande leder till lärande

Jag har redan skrivit ett par inlägg om mässan SETT 2014 som var under två dagar i maj. Det ena handlade om vad jag direkt tog med mig in i klassrummet och det andra handlade om reflektion om kollegialt lärande utifrån de möten som skett. Ett tecken på att det var en bra mässa måste vara all den text som sedan skrivits. Här kommer en till! Dagarna gav inspiration, nya tankar och massor av energi att fortsätta arbetet som är påbörjat. Men också mod att våga. Det här inlägget kommer att handla om de föreläsningar som jag tog del av och de tankar och idéer som jag tog med mig från dem.

Entreprenöreillt_lärande_OnsdIntressant att lyssna på hur man kan jobba med en verklig mottagare. Det jag tog med mig var inspiration till att jobba ännu mer utåtriktat och att se möjligheter till fler kontakter runt om i världen t ex med Mystery skype. Jag fick även inspiration till att börja jobba med att göra poddradio som ett sätt att använda digitala verktyg som lärande redskap.

Bedömning_för_lärande

En väldigt bra påminnelse om vad bedömning för lärande är. Det var många exempel från gymnasiet och det är så interssant att det spelar ingen roll för tänket och förhållningssättet är det samma oavsett vilka åldrar man jobbar med. Att få eleverna att göra kunskapen till sin egen. Jag tänker mig ofta mitt uppdrag som att bygga en bro. Det behövs bygga en bro av gemensamt språk och ”hur kunskap” för att eleven ska få möjlighet att använda sig av bron. När eleverna kan göra det kan de också lättare att förstå kvaliteterna som förväntas att de ska kunna visa. ”Om läraren bara springer på det centrala innehållet så springer läraren ifrån eleverna” sa Anders Holmgren och det tyckte jag var en bra formulering som är väl värd att påminna sig om. Om eleverna får chansen att sätta ord på vad som är kvalitet då kan de också äga sin egen utveckling och kan då lättare förstå vad som är nästa steg. Det gör att matriser lätt blir ett hinder och därför bäst används summativt. En intressant tanke som jag också har funderat en hel del på i min vardag med elever i mellanåren. Funderar vidare på hur jag kan jobba för att eleverna ska få fler tillfällen att sätta ord på kvaliteterna i det de gör – så att de på riktigt äger sin utveckling.

 

Kulor_i_hjärtat

En fantastiskt inspirerande föreläsning om att använda digitala verktyg för att utveckla lärandet och angripa våra kunskapskrav. De hade jobbat med att läsa text, skriva eget kortskrivande för att sedan gestalta det med film. Det ska jag prova med mina elever. Att kombinera bild och text för att förstärka ett budskap har jag tyckt varit en utmaning att få in i ett naturligt sammanhang. Här fick jag redskapet till att komma igång!

Malin_Larsson

Malin Larsson har verkligen hittat ett sätt att göra sitt klassrum synligt för alla. Eleverna får naturliga mottagare till sitt arbete genom bland annat sociala medier. Det blir också ett sätt att göra det synligt för föräldrar tänker jag. Jag gillar den här transparanta tanken och det är det jag har tänkt när jag jobbar med min klassblogg. Det som Malin tillfört som är extra bra är att hitta ett sätt i det flippade klassrummet som gör att det inte bara är hennes röst som kommer fram utan även elevernas. Det är riktigt bra tycker jag. Jag tog direkt med mig föreläsningen in i mitt klassrum dagen efter jag kom hem. Dessutom gör Malin väldigt snygga flippade filmer som inspirerade mig till att jobba vidare med det! Vilket i sin tur gör arbete så mycket roligare tycker jag!

Elza_Dunkels

Elzas föreläsning utmanade tankarna ordentligt och det gillar jag. Har ni inte lyssnat på Elza någon gång kan jag varmt rekommendera att göra det. Det är bra att få tänka till lite. En del av föreläsningen handlade om den öppenheten som förstärks via nätet. När vi sitter bakom en skärm får vi inte reaktion direkt och har inte tränat på att läsa av de koder som sker på nätet jämfört med t ex kroppsspråk som sker i samma sekund i det fysiska rummet. Reaktionerna kommer senare och det gör att vi flyttar fram gränserna hela tiden, både de positiva och de negativa. Det här tyckte jag var precis ett sådant redskap som jag har saknat i samtalet om nätet som arena att mötas på. Det är något att tänka på och förhålla sig till. Både vuxna och barn tänker jag.

Sist men inte minst så lyssnade jag även till vår utbildningsminister Jan Björklund. Det var en intressant stund. Det krävdes en mässa för skolfolk för att det verkligen skulle komma fram att vi som jobbar i skolan är viktiga.Det är lärarnas kompetens som är avgörandet. Det kan jag naturligtvis bara hålla med om. Det kan tänkas uppenbart men jag har saknat det i debatten om skolan. Debatten handlar mest om vems fel allt är. I den här utfrågningen kom det även fram att det hade varit en hel del reformer och alla blev inte bra. Exemplet som Björklund gav då var administrationen. För egen del kan jag se en och annan reform som kanske har skadat skolan mer än vad administrationen har gjort som t ex det fria skolvalet bland annat. Tidigare betyg är också ett beslut som jag kan ifrågasätta. Jan Björklund var även inne på att insatta skolledare är viktiga för att höja lärarnas digitala kompetens. Insatta skolledare är viktiga i alla sammanhang tänker jag. Vi behöver alla ta vårt ansvar i den rollen vi har om vi ska lyfta skolan. Fokus mot vart vi ska behöver vi alla. Varför fattar vi de beslut vi gör och vart vill vi att de besluten ska leda. Tillsammans är vi alla viktiga för att lyfta skolan.

Jag tyckte det var en bra avslutning på mässan att lyssna på vår utbildningsminister. Se att det finns en människa bakom de besluten som fattas och som jag ofta funderar på vad de besluten grundar sig i.

Tänk att två dagar kan ge så fantastiskt mycket vad det gäller inspiration, bekräftelse, pepp att fortsätta och framförallt mod att våga utveckla vidare. Skulle önskat att någon mer från min skola hade varit med och fått ta del av allt fantastiskt som erbjöds så att man även på hemmaplan hade haft någon att dela det med. Det kanske kan bli till nästa år. Håller tummarna för det! För den här mässan är väl värd att åka på – igen!

Min digitala resa

Jag har lärt mig massor om digitala verktyg under det senaste året. Jag har gjort en digital resa. Det har gett mig massor av verktyg som underlättar mitt dagliga arbete i klassen men som också gör det så mycket roligare tycker jag.

Jag var med på ett Teachmeet och pratade om det för ett par veckor sedan och nu har presentationen kommit. På tal om att kasta ut jante och våga utmana sig själv till att kliva utanför bekvämlighetszonen – då kan det se ut så här!

)