Bygga tema av kunskapskraven

För några år sedan fick jag utmaningen att ta emot elever från flera klasser när de skulle börja årskurs 6. För att klara det var jag tvungen att se över min undervisningen.

De dokument och de tankar som jag jobbade fram då har följt med mig sedan dess för jag såg att det var ett bra sätt att hantera läroplanens alla kunskapskrav. Jag behövde organisera min undervisning så att de uppgifter jag gav eleverna skulle stödja flera kunskapskrav.  Jag har många gånger ”planerat med mig själv” då jag har undervisat i många av de ämnen eleverna i åk 5-6 har. Men jag har även samarbetat och skapat tema tillsammans med kollegor. Det sista är något jag föredrar helt klart. Kunskaperna verkar bli mycket djupare när sammanhanget blir mer begripligt och man jobbar med områden ur flera ämnes perspektiv på en gång. Förståelsen blir djupare.

Så här gjorde jag:

  1. Jag tittade över alla kunskapskrav i de ämnen som jag undervisade i.

När jag hade lyft fram dem som stödord i mitt dokument satte jag igång att se vilka beröringspunkter jag kunde hitta.

2. Jag byggde teman att arbeta med under året och jag funderade över vilka områden i svenska som också kunde ingå. Skrev, funderade och ändrade.

3. När jag hade kommit fram till  mina teman började jag göra mina pedagogiska planeringar. Jag gjorde inte dem helt klara utan när jag hade en struktur och tanke bjöd jag in eleverna på olika sätt.

PP_jag_och_min_omvärld
Exempel på pedagogisk planering – från 2012

3. Vår organisation på skolan jag jobbade på förändrades under åren och vi jobbade tillsammans med en klass i två år. Det gjorde att när vi lämnade över klassen behövde vi ha lite koll på det centrala innehållet. Vi gjorde en indelning av det centrala innehållet som varje år utvärderades. Jag tog emot eleverna i år 5 och kunde då bygga mina teman utifrån de områden som fanns med i år 5 och 6. Vi gjorde en indelning för Teknik/No  och en för SO.

år_4.png
Årskursöversikt för åk 4-6 Teknik och No

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar ska det stå på sista raden.

årskursindelning
Årskursöversikt för åk 4-6, SO

 

Det här blev stödstrukturer för mig i mitt arbete som sparade mycket tid och gav mig hjälp att hålla fokus på målet vi skulle ta oss till. Tillsammans med underlag att dokumentera elevernas kunskaper ( vi hade inget bra digitalt system) blev det ett för mig väl fungerade sätt att planera, genomföra och dokumentera undervisningen.

 

Läsflow

Läsflow. Upplevelsen att få läsa en bok, kliva in i berättelsen och glömma tid och rum det var något som jag ville visa mina elever i vintras. Jag och Susanne Jönsson pratade om lästema och vad det skulle kunna innehålla. I det samtalet insåg jag att läsflow och upplevelsen av läsning är något som lätt hamnar utanför fokus när vi pratar om strategier och analyserar det vi läser. Vi gav samma uppgift till våra elever. En klass i år 3 och en i år 5 därefter möttes vi och pratade om böcker över skype. 

Mina 5:or fick ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow. Läs så länge så att tid och rum försvinner. Det var inte ett helt lätt uppdrag men det gav underlag för intressanta diskussioner om läsupplevelse när vi möttes i skolan.

När du har läst länge är det dags att fundera på frågorna:

  • Vad har du läst idag?
  • Hur gick det att läsa?
  • Vilken upplevelse gav läsningen?

Vi hade intressanta samtal i skolan efter den här läxan. Något som eleverna lyfte fram var att det var så bra att läsa utan att hålla koll på klockan. För när man har läsläxa i 15 minuter så tänker man mest på tiden. Det blev mycket roligare när läsningen var det som man skulle fokusera på.

Det är mycket vi gör i skolan som leder till något annat än det som kanske var tanken. Läsläxor med tidsbegränsning är en hjälp för många men för andra blir det motsatt effekt. Fokus ligger på tiden och inte innehållet. Läsning blir något man gör en kort begränsad tid och det är inte det som är tanken tror jag. Vi var med i mattelyftet och jobbade då med problemlösning. För att göra det tydligare för eleverna och mer sammanhållet för oss pedagoger valde vi att jobba med problemlösning i en särskild skrivbok. När jag sedan fick en ny grupp och valde att jobba med all matte i samma skrivbok utifrån ett läromedel som hade många och kluriga matteuppgifter visade det sig att vi hade inte problemlösning mer. Jag blev riktigt förvånad när jag fick höra det, tills jag insåg att det handlade om de signaler som det tidigare upplägget hade sänt. Problemlösning är endast när man skriver i en viss bok. Det blev bra diskussioner om vad problem och rutinuppgifter är och att det ligger i själva uppgiften och de kunskaper man har, inte var man skriver ner sina tankar. Precis på samma sätt blev det väldigt bra diskussioner om vad läsning är, vad som behövs för att kunna läsa och hur det kan kännas när man läser för att innehållet driver läsningen framåt. Det var en och annan som fick en helt annan bild av läsning utifrån våra klassdiskussioner om läsflow.

Vi säger nästan lika mycket med det som vi gör genom vår handling – och det är svårt att få fatt i. Men i det finns många gånger inbyggda hinder för elever.Vilket gör att det är en viktig faktor att ha med i tankarna.

Det och mycket annat om läsning pratar jag med @didaktorn om. Lyssna gärna!

http://urskola.se/Produkter/190477-Didaktorn-Lasflow

läsflow

 

Att visa och vägleda elever i skriv- och läsförmåga

En rapport från skolinspektionen visar att  ”skolan måste ge eleverna bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.”

Explicit undervisning i skriv- och läsförmåga blir väldigt viktigt kommer man fram till. Det finns ett antal punkter som de ser som utvecklingsområden:

  • Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför.
  • Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.
  • Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas.

Här på bloggen är skriv- och lässtrategier ett återkommande ämne. Jag har jobbat mycket för att utveckla min undervisning inom dessa områden eftersom jag insåg att mina elever inte skulle nå de målen som finns i Lgr 11 när den kom. Jag har upptäckt att genom samtal och gemensamt arbete kring text leder det till att alla kan utveckla sina förmågor långt förbi det som var och en först tror är möjligt.

Jag har samlat länkarna till skriv och läsinlägg på bloggen här om du vill ta del av exempel på hur jag och mina elever har jobbat för att alla ska bli textmedvetna och utveckla sina förmågor.

Det finns en modul i läs- skrivportalen som handlar om att skriva i alla ämnen från Linnéuniversitetet. Där finns många väldigt bra texter att ta del av och jobba med. I modulen har vi fått den stora äran att bidra med ett par lektioner.

I den första filmen undersöker vi vilka texttyper som finns runt om oss.

 

I den andra filmen jobbar vi tillsammans för att komma igång med ett skrivande om hållbar utveckling. Vi skriver in- texter och både elever och jag reflekterar över vinsterna med det.

 

Kamratrespons är ett bra verktyg för att skapa textmedvetenhet och utveckla sin skrivkompetens tillsammans med andra.


Att jobba med textmedvetenhet på olika sätt gör att elever får redskap till läsförståelse, ökad skrivkompetens och stöd för att utveckla sina tankar tycker jag – explicit undervisning som visar och stödjer eleven ger absolut resultat!

Elevinflytande, värdeskapande och engagemang

Ett citat som jag ofta återkommer till i vår läroplan är det här:

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Lgr 11 s. 7

För att så småningom ge sitt bästa i ansvarig frihet behöver man bland annat få träna på att vara delaktig, framföra sina åsikter och bli bemött. Vara medskapare och inte bara medåkare i skolans värld.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Lgr 11 s. 8

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer – det är något som jag genom åren jobbat med på olika sätt. Eleverna har varit med och planerat vårt tema genom att påverka vilka arbetsformer vi ska använda och ge förslag på hur man på bästa sätt kan visa vad man kan när vi avslutar tema. Eleverna har varit med i stora och små beslut i klassrummet men när de har fått frågan om de får vara delaktiga i undervisningen så säger de nej! Jag har nu lärt mig att sätta ord på när  demokratiska processer och även värdeskapande processer pågår i klassrummet – allt för att eleverna ska bli medvetna om vad de är med och skapar.

Vi startade en ny skrivuppgift. Vi skulle skriva en jämförande text med beskrivande delar. Texten skulle handla om religion, närmare bestämt Islam, Judendom och Kristendom. Jag frågade eleverna vilka som skulle ha ett värde av att få ta del av deras texter när de är klara. Vilka skulle kunna vara mottagare av texten? Direkt fick jag flera olika förslag. 2:orna läser om religion de skulle nog tycka att det var intressant att läsa, eller 5:orna som också läser om samma sak. De skulle kunna träna på källkritik när de läser! Eller skulle 6:orna kunna läsa dem när de ska jobba med religion. Vi kom fram till att det fanns många olika mottagare som vi skulle kunna skapa ett värde för genom våra kunskaper.

Men hur ska vi göra då undrade jag? Nu när det finns så många som skulle kunna ta del av texterna och dessutom mottagare i olika åldrar. Vi hade tidigare lärt oss om att anpassa språket till mottagare när vi jobbade med kamratrespons tillsammans med treorna. Nu kom det massor av förslag på att man kan välja vem man skriver till, vi kan jobba i grupper för att hjälpa varandra om vad man kan skriva och vilka ord man kan använda beroende på mottagare osv.

Jag fick massor av bra förslag att ta ställning till när jag ska planera kommande lektioner. När vi närmade oss slutet av den här diskussionen som innehöll massor av viktiga kunskaper och förmågor: kommunikativa förmågan, språkliga kunskaper om text visades, kreativitet och engagemang för att organisera vårt kommande skrivprojekt ställde jag frågan om vad det var som hade hänt den här stunden. Vis av tidigare erfarenheter satte vi tillsammans ord på det. Elevinflytande på riktigt. Demokratiska processer. Och planering av värdeskapande arbete. Jag tyckte det var en riktigt bra del av lektion. En sådan stund som jag skulle kalla – guldstund.

Ansvar och inflytande

Vad tyckte då eleverna? Var det bra att få vara med och ha åsikter om innehållet? Jag fick veta att det är jättebra för man känner att man får ansvar, det är roligare när man får vara med och bestämma och man blir engagerad. Dessutom är det bra för det kan vara så att läraren har tänkt på ett sätt och så kommer eleverna på fler sätt att genomföra uppgiften och då kan man välja som elev. Man kan välja att utmana sig och göra det lite svårare eller om man själv tycker att det är svårt kan man ta en väg som gör det lite lättare.  I det här fallet kan man välja vem som ska bli mottagare av en text. Det är riktigt bra!

Bäckaslövskolans stjärnord

Genom att vara väl insatt i styrdokument och mål så vet jag precis vart vi ska och jag kan vara flexibel i vilken väg vi ska ta. Det gör att de demokratiska- och värdeskapande processerna kan vara en naturlig del i vardagen och inte något extra som ska genomföras utöver allt det andra. De ingår. För mig som pedagog innebär det att släppa kontrollen över detaljplaneringen men med tanke på vad det ger i engagemang, kreativitet och lärande i klassrummet så är det inget problem. Det gör jag mer än gärna om och om igen. Guldstunder!

 

 

 

Skriv- och läsundervisning går hand i hand

Skrivundervisning och läsförståelse går hand i hand – det är många gånger en stor vinst att koppla ihop dem tycker jag.

Vi jobbade intensivt med gestaltande beskrivningar för att på så sätt utveckla de berättande texterna som alla var mitt uppe i att skriva. I frågorna till egenrespons/kamratrespons på texten fanns en fråga med om gestaltande beskrivningar och insikten slog till hos många att det saknades i de egna texterna trots att vi hade pratat om det när vi satte igång med skrivandet.

Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. Lgr 11 s.229

Gestaltande beskrivningar är något som är ganska svårt att få grepp om och att få med i de berättande texterna i mellanåren, om man inte jobbar ganska mycket med det har jag märkt. När nu texterna skulle utvecklas satte vi igång och började försöka förstå vad det är och vad som händer med texter när det finns gestaltande beskrivningar.  Vi letade exempel i boken vi läste tillsammans i  grupper och när gruppen hittade gestaltningar samlade de dem på tavlan.

IMG_7973[1]

Eleverna letade också i sina egna böcker och då konstaterade några att i faktaböckerna fanns det inga gestaltande beskrivningar. De verkade hänga ihop med de berättande texterna! Det var en intressant upptäckt. Vi hittade också en bra presentation av Johan Rasmusson som förklarade mer om gestaltningar och gruppen fick en allt bättre bild av vad det innebar att skriva gestaltande beskrivningar.

Genom att gå igenom t ex gestaltande beskrivningar innan skrivandet börjar men sedan fördjupa sig extra när man är mitt inne i skrivprocessen tycker jag gör att fler är mycket mer mottagliga för att ta till sig det vi pratar om. Utifrån våra responsfrågor blir också behovet av mer kunskap synligt vilket gör att fler är beredda och motiverade till att utveckla sin text.

Den här gången kopplade vi ihop skrivandet med läsförståelse. Vi kopplade ihop de gestaltande beskrivningarna med att göra inferenser – att läsa mellan raderna. För när jag läste gestaltande meningar högt blev det tydligt att många av de meningarna var precis de som också bar på mycket av det dolda innehållet i texten. Det som var och en skulle förstå genom att se de ledtrådar som visats i texten tidigare eller genom att göra andra kopplingar.

När man gör inferenser utnyttjar man ledtrådar i texten och kopplar sedan det till vad man redan vet om texten, gör textkoppling till annan text man läst, koppling till sig själv eller till omvärlden. Genom att göra inferenser tolkar man texten utifrån sina förkunskaper och skapar förståelse av texten genom de broar man bygger mellan sig själv och texten.  För att bli en medveten och aktiv läsare behöver man veta hur man kan göra eftersom att vara en medveten läsare ställer många krav på läsaren när läsning sker. Kunskaper om inferenser är ett av redskapen som en läsare behöver.

När jag läste högt ur vår bok gemensamma bok stannade vi upp med jämna mellanrum för att tillsammans fundera över vilka ledtrådar vi hade sett tidigare i texten som gjorde att vi kunde förstå det vi precis läste. Vi pratade om gestaltande beskrivningar i de fall det var de som bar på det outsagda. Vi pratade om ledtrådarna. Vi gjorde kopplingar mellan text och sig själv men det blev även kopplingar mellan den här texten och en annan text. Eleverna fick samtidigt inspiration till det egna skrivandet vilket sedan syntes i texterna. Det fanns betydligt fler gestaltande beskrivningar när texterna var bearbetade och klara – och det berodde nog bland annat på att de hade sett en poäng med att gestaltande beskrivningar fanns i en text.

Skrivundervisning och läsförståelse går hand i hand!

 

Genom kunskaper möttes elever

Det är intressant att ta del av det engagemang som sprider sig när insikten om att det man gör har fler mottagare och de egna kunskaperna kan vara viktiga för andra. Oavsett ålder. Genom kunskaper kan elever i olika åldrar mötas. Det är väl det man kan kalla värdeskapande lärande!

Så avslutade jag blogginlägget ”Genom kunskaper kan elever i alla åldrar mötas” Elever i år 5 hade skrivit berättelser som elever i år 3 fick lyssna på och sedan ge kamratrespons på. Den responsen tog vi emot och använde som ingång till en väldigt bra lektion.

Eleverna läste responsen de hade fått, två stjärnor och en önskan. Det blev ett ordentligt sorl i klassrummet. Vi samlade ihop oss och utifrån det eleverna hade fått ta del av lyfte vi fram några punkter. Vi i femman tittade närmare på responsen som lyfte fram:

  • att alla delarna fanns med – inledning, händelse och avslutning
  • svåra ord – tänka på att inte ha svåra ord till yngre barn
  • större text
  • utveckla texten

Vi har pratat mycket om att strukturen i texten och nu hade många fått respons på att det fanns en inledning, innehåll och avslutning. Det var bra tyckte eleverna. I centrala i innehållet för svenska står det:

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Det blev väldigt intressanta diskussioner utifrån responsen om att inte använda för svåra ord till yngre läsare. Hur hade responsen varit om det var elever i år 9 som läst texten? Förmodligen hade de tyckt att orden var för lätta ansåg någon.  En elev påtalade med all rätt att hade vi vetat att 3:orna skulle läsa texten från början hade man kanske tänkt på språket. Mycket klokt och plötsligt blev det verkligt. Text har mottagare och då behöver man anpassa språk efter syfte och texttyp. Vi kom in på sms till farmor och kompis – skulle de se olika ut? Den här diskussionen har vi haft innan men det var ett annat engagemang i den. Något var förändrat.

Större text ledde oss till att prata om att typsnitt och  textstorlek också säger något. Semiotiska tecken. De samspelar och kan lyfta fram ett budskap eller göra det mer svår tillgängligt tillexempel.

Utveckla texter är något som vi pratar mycket om. Den här gången dök vi in på mening- och ord nivå. Vi hade precis gått luciatåg så det passade bra att inspireras av det. Vi vände och vred på ord. Prövade oss fram. Passar detta? Finns det bättre ord? När vi hade vänt och vridit på ord och jobbat med meningen tillsammans kunde vi konstatera att en text med bara långa meningar inte heller skulle bli riktigt bra. En variation är bäst och eftersom många redan är väldigt bra på att skriva de två första varianterna är det bra att träna mer på att utveckla meningar för att kunna skriva så också.

Lucia

Efter att vi hade gått igenom responsen fick eleverna läsa sin text igen och då lyfta fram två bra saker och en som de sedan skulle utveckla till nästa gång. Det intressanta var att många lyfte fram ord. Till nästa gång skulle de fundera mer på vilka ord som skulle kunna passa ännu bättre.

Det elever i år tre och år fem visade oss lärare var att den undervisning de hade fått ta del av hade gett dem ett språk om text. Metaspråk om att tala om text och som alla förstod.

Det var något extra med den lektionen.  Jag har haft många liknande lektioner. Men den här gången fanns det fler röster med. Det var andra som hade haft åsikter som vi kunde använda oss av och vända och vrida på. Verklighetsförankringen blev tydlig tack vare alla de extra rösterna som fanns i klassrummet och det märktes på engagemanget. Jag tror, helt utan djupare vetenskaplig undersökning,  att det var det som var skillnaden eftersom det responsgivare från en annan klass som var annorlunda mot tidigare lektioner på samma tema. Det verkade skapade ett större värde på kunskapen!

IMG_5689

 

Fältstudie skapade värde för många

Fältstudier i gegorafi kan vara en utmaning tycker jag eftersom jag har förmågan att  göra det stort och svårt för mig när jag ska planera det. I somras läste jag ifatt mig bland alla pedagogiska magasin som jag sparat och i ett av dem fick jag massor av inspiration. Jag skulle studera skolgården! Ibland har man tur att det dessutom passar väldigt väl in i omvärldens planer. Jag fick veta att vår skolgård kanske skulle förändras och byggas om lite. Perfekt – här kunde vi skaffa oss kunskaper för att sedan kunna framföra underbyggda åsikter inför ombyggnaden.

Jag utgick ifrån kunskapskraven: Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.

I det centrala innehållet står det: Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön samt kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Vi startade vårt arbete med att resonera och analyser kring frågan: Vad är tanken med en skolgård? När vi kommit fram till vad syftet med en skolgård kunde vara satte eleverna igång i grupper att studera kartan över skolgården. Uppdraget var att studera skolgården utifrån frågeställningar som sedan skulle redovisas för klasskompisarna med bilder som stöd. Först studerades kartan noga och därefter gav sig grupperna ut på fältstudie på skolgården.

  • Vad ser ni när ni studerar skolgården? Var finns barnen?
  • Vad är bra med skolgården? Vad är inte bra
  • Leder skolgården till det som är tanken med den?
  • Hur har man tänkt med säkerhet? Vad ser ni?
  • Är skolgården tillgänglig för alla?
  • Finns det områden som leder till eller skapar ensamhet/mobbning/utsatthet?

Skolgård 1 skolgård 2 skolgård 3

Eleverna studerade, dokumenterade och gjorde analyser av det de såg. Därefter sammanställde de sina observationer och redoivsade det för klassen. Vi fick syn på mycket som var intressant. Eleverna kom fram till förslag som skulle behöva åtgärdas på den befintliga skolgården. Därefter använde de kunskaperna till att studera kartan över förslaget till ombyggnad. Vilka problem och möjligheter såg de på den nya kartan utifrån kunskaperna de skaffat sig?

När vi startade arbetet funderade vi också på vilka som skulle kunna ha glädje av att ta del av våra kunskaper och eleverna kom då fram till att rektorn och de som kanske ska bygga om skolgården skulle kunna ha gläjde av det.

När alla åsikter var sammanställda lämnade vi över dem till rektorn och till fastighetsbolaget som sköter vår skola och skolgård. På ett möte gick de igenom elevernas synpunkter. De blev väldigt imponerade för det var väl underbyggda och dokumenterade åsikter de fick ta del av.

Vad rätt eleverna hade när de tänkte på vilka som skulle ha glädje av deras arbete och vilket enormt engagemang det skapade. Vetskapen om att lära sig något nytt som skapar värde för sig själv också samtidigt kan vara till stort värde för andra leder till stort engagemang och intresse. Värdeskapande på riktigt!

Stödstrukturer, en väg att nå målet

Stanna upp och fundera över nästa steg i lärandet och undervisningen, och att faktiskt vara helt överens om det steget. Det har vi gjort, elever och jag. Vi är på väg mot kunskapskraven i religion som handlar om världsreligionerna:

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6
Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.

Lgr 11 s.192

När temat nu har pågått ett tag var det dags för oss att stanna upp och fundera över hur det går i arbetet mot målen. Är vi på rätt väg?

bedömning_religion

Var och en fick svara på frågor i sin reflektionsbok. Hur går det för dig med de olika punkterna? Har du kunskap om heliga platser? Kan du se likheter och skillnader mellan religionerna osv. En stund för att stanna upp fundera över den fortsatta vägen. Är vi på rätt håll eller saknas något för att kunna nå målen. Vad behöver var och en hjälp med? Vad behöver jag undervisa mer om?

När vi gjorde det den är gången visade det sig att vi var helt överens om vad som behövdes jobbas vidare med. Den tanken jag hade på vad vi skulle jobba vidare med, var just det som även visade sig var precis det som eleverna ville. Vi behöver använda alla de kunskaper vi nu samlat på oss. Det är mycket fakta och det kan vara svårt att hålla isär vad som tillhör vad i religionerna. Vi behöver först sortera alla kunskaper och få en överblick för att kunna se likheter och skillnader. Det ska vi göra genom att sortera det vi vet i en stor matris. Därefter kan vi börja analysera.matris

Vi behöver också jobba vidare med religiösa uttryck och centrala tankegångar i religionerna.

central_tankegångar_i_religion

När vi nu ska jobba vidare ska vi använda oss av stödstrukturer för att sortera tankarna och kunskaperna. Alla ska få chans att fundera själva, sedan i mindre grupp och därefter sammanställer vi tillsammans.

Genom att stanna upp och reflektera över målen får alla chansen att hålla fokus mot det vi ska. Dessutom blir det ett bra tillfälle för eleverna att äga sin egen utveckling. Sätta ord på vad som är lätt och svårt och sedan se att deras bidrag till undervisningen gör att den tillgodoser deras lärande. Nu jobbar vi vidare, använder kunskaperna för att nå målen.

En fundering om uppgifter och teorierna bakom

En till synes enkel uppgift gömmer många teoretiska tankar. Vilka tankar och varför just de tankarna? En lång reflektion för att sortera mina funderingar om det görandet som jag utför i min vardag.

Det är så många delar som ingår i varje uppgift som eleverna jobba tillsammans med. Det som i första anblicken inte verkar så komplext är det, när man börjar titta på vad man gör och varför man har valt att göra som man gör. Jag började fundera på att sätta ord på det efter att jag genomfört en lektionen om kamratrespons på muntlig text. Tankarna snurrade igång av ett par anledningar. Dels för att jag just nu har förmånen att vara handledare för en student och då vill jag kunna sätta ord på de val av uppgifter som vi gör i klassrummet. Men också för att det ofta är görandet som vi ser i olika möten och sedan pratar om, inte varför vi gör som vi gör upplever jag. Tankarna fortsatte att snurra på det temat under den fortbildningsveckan som har varit. En vecka som har varit full av fortbildningar och inspirationsföreläsningar med en otrolig och givande delakultur. Det är fantastiskt att det är en sådan kultur i skolsverige nu, både på studiedagar och under alla andra dagar på sociala medier. Det är inget jag skulle vilja vara utan, och som jag är innerligt tacksam för, men det leder mig in på många tankar. Vad grundas görandet i?

Kritiken mot en läsande klass är ett sådant exempel. Görandet är i fokus och det tycker många är fantastiskt bra. Bra att något görs. Barbro Westlund är en forskare som har lyft fram kritik mot projektet. Det är viktigt att ta fram båda sidorna och fundera över dem tänker jag. Det hon säger är att kan bli farligt för läsförståelsen att lägga väldigt fokus på enskilda delar i en metod. Hon berättar om läsforskning, sin kritik och sin rädsla för hur professionen väljer att angripa lässtrategier under ett par minuter med början 57.30  in i föreläsningen som finns på Svenska barnboksinstitutionens hemsida.

Mina 6:or och jag har precis som de flesta som undervisar i SO jobbat med valet i höst. En av delarna som ingick var att göra en radiopodd som vi sedan skulle lägga på vår klassblogg. Det gjorde vi och det var engagerade och driftiga elever som jobbade fram sina program. När radioprogrammen var klara jobbade vi med egenrespons och kamratrespons på den muntliga texten som de hade spelat in. Bakom en och samma uppgift finns många tankar, i uppgiften att jobba med kamratrespons till exempel. Tankar som ligger till grund för uppgiften. Först och främst är det vår läroplan som ligger till grund. Det är uppdraget vi har och det som ska genomföras, men vägen till målet kan se olika ut. Varför jag väljer vägen jag gör, det är den jag ska försöka sätta ord på!

Det är tankar som grundar sig i forskning och beprövad erfarenhet. Det är tankarna om bedömning för lärande där en del är att göra eleverna till varandras lärresurser. Genom att ta del av varandras arbete utifrån en form som är tydlig. Genom att det finns stödstrukturer för samtalet kan alla vara med och ta del. Christian Lundahl är en svenska forskare som jobbat med bedömning och som ger exempel på en metod för att arbeta med kamratrespons och det är att arbeta med ”checklistor” med kvaliteter för den aktuella uppgiften. Listan kan se olika ut beroende på uppgiften och beroende på det läraren vill uppmärksamma eleverna på. Det är viktigt att eleverna tränar på att hitta styrkor och svagheter men på ett sådant sätt att det inte sårar kamraten, utan genom att man lyfter fram saker som är bra och något man önskar ska utvecklas ( Bedömning för lärande, 2011).

Flera norska forskare som Olga Dysthe, Frøydis Hertzberg och  Hoel Torlaug Løkensgard samt Carolin Lidberg som är en svenska språkforskare, har sett att stödstrukturer och kamratrespons är viktiga redskap för att lärande ska ske.

Det är också vetskapen om att metasamtal, samtal om det som man lär sig, är viktigt för att förstå det man gör. Anne Palmérs forskning som visar att muntlig aktivitet som en resurs för elevers lärande, är ett viktig bidrag. Att prata om det vi gör och hur vi kan göra, om ord och begrepp, texttyper och så vidare det ger en bättre förståelse för det man gör. Genom metasamtal skapas ett gemensamt språk om det som ska läras.  Genom att ha omdöme om och värdera och tolka andras texter, muntliga som skriftliga så ger vi förutsättningar för eleverna att nå kunskapskraven. I svenska är kravet att kunna:

”Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.” Lgr 11 s.229

Det kunskapskravet leder mig och eleverna in i The big 5 tycker jag. Den metakognitiva förmågan och den, precis som de andra förmågorna pratar vi mycket om. Jag använder mig av The big 5 i min undervisning som ett sätt att synliggöra förmågorna för eleverna. Genom att vi lyfter fram dem och sätter ord på innehållet så skapar vi ett gemensamt språk och eleverna ges förutsättningar att knäcka skolkoden –dvs vilka kunskapskraven är, vad de innebär och hur de kan göra för att nå dem.

Sedan finns även Vygotskij med i uppgifterna. Så här beskrev jag den sociokulturella synen på lärande i en uppsats om kamratrespons för något år sedan:

Vygotskijs utvecklingsteorier handlar om att människor ständigt befinner sig under utveckling. Genom samspel med andra finns möjlighet att utvecklas mer än vad man kan göra ensam. Tillsammans med någon som kan mer närmar sig individen sin närmaste utvecklingszon, som Vygotskij beskrev som avståndet mellan det som personen kan prestera utan stöd och det som personen kan prestera med stöd av någon som kan (Säljö 2000). Det ska inte ske genom att individen lotsas fram, utan genom frågor som leder utvecklingen vidare. Den andra behöver inte vara en vuxen utan det kan även vara en annan elev. Vygotskij menade att i samspel med andra som kan mer kan individen klara mer än vad den kan göra på egen hand, och det leder till att det som man idag behöver stöd med klarar individen sedan själv och når därmed högre nivåer i sin egen utveckling (Bråten & Thurmann-Moe 1998:105). Genom ett dialogiskt samarbete blir språket det medierande redskap som gör att individen kan nå sin närmaste utvecklingszon. Säljö beskriver det så här: ”Språket är således ett kollektivt redskap för handling, som vi tar över för egna syften och sätter i arbete i våra egna projekt i social interaktion. Vi använder andras ord, och därmed indirekt deras tankar och föreställningar, och lägger in våra egna budskap i dessa” (2000:233). I ett sociokulturellt perspektiv på lärande ser man att kunskap konstrueras i en social praktik, där samtalet blir viktigt för hur individen lär sig i samspel med sin omgivning. Samtal kan beskrivas som ett sam-arbete mellan dem som är inblandade i sam-talet, det leder också till en situation där att sam-tala blir att sam-tänka (Säljö 2000:191)

 

Lgr 11 är den lärobok som är grunden för att genomföra min undervisning men för att jag ska kunna göra det bra behöver jag har grundat mina val av vägar till målet och förhållningssätt i något. Jag har formulerat min praktiska teori där jag har med många av de röster jag nämnt ovan.  När jag sedan möter föräldrar, lärare och studenter så är jag väl förankrad i vad och varför jag gör som jag gör i klassrummet. Det finns så mycket erfarenhet med in i mitt klassrum som jag kan lägga ihop med den som jag och kollegor bär med oss, vilket gör det tryggt att vidareutveckla undervisningen utifrån inspiration och tankar från andra.

Det händer så otroligt mycket i skolsverige och en vecka som fortbildningsveckan 44 är det extra synligt. Det är fantastiskt att bli inspirerad och fundera över görandet i klassrummet. I veckan lyssnade jag på Lotta Bohlin som berättade om deras pågående poesiprojekt. Det är ett arbetsområde som jag också är på gång att jobba tillsammans med mina elever. När jag nu fått ta del av Lottas tankar går jag hem och funderar över min undervisning. Hur jag tillsammans med eleverna ska ta itu med kunskapsområdet. Hur vi ska starta, genomföra och avsluta vårt tema. Förra gången blev det ett radioprogram. Inte för att radiopodden var ett ändamål i sig utan för att det var ett bra verktyg att jobba med den muntliga texten på. Digitala verktyg är just det tycker jag. Ännu ett redskap att använda i  lärandet, ett redskap som hjälper till att skapa kunskap här och nu.(Lotta Karlsson skrev ett väldigt tänkvärt inlägg på sin blogg om just det.)

När jag nu börjar fundera över nästa område kommer jag och eleverna precis som vanligt genomföra det på ett sätt som det stämmer med Lgr 11, min pedagogiska och didaktiska kompass och tro på teorier om lärande.

För min del är det viktigt att fundera över varför jag gör det jag gör och förankra det i teorier för lärande, för annars hade jag förmodligen surrat runt som en fluga mellan sockerbitar för att plocka det roligaste och bästa både här och där. Det finns ju så enormt mycket fantastiskt och roligt att välja på, och ännu fler saker blir det med alla tekniska möjligheter!

 

ps.

Några böcker som jag refererar till:

Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis

Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet: att skriva och samtala för att lära.

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2011). Skriva för att lära
skrivande i högre utbildning.

Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala: lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur

Liberg, Caroline, Geijerstam, Åsa af & Folkeryd, Jenny Wiksten (2010). Utmana, utforska,
utveckla: om läs- och skrivprocessen i skolan.
Lundahl, Christian (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedt

Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv.

Föräldrautbildning om Lgr 11

Jag brukar använda föräldramöten till att visa föräldrarna det vi gör och hur vi gör det. Det kan vara hur vi räknar kort division, problemlösningsstrategier eller kunskapskrav. I år har det blivit ett annat upplägg eftersom jag har haft presentation för alla föräldrar, då vi på våra föräldramöten samlar alla föräldrar först innan vi går vidare till respektive klassrum. Vid de träffarna för f-2 och 3-6 har jag presenterat Lgr 11, kunskapskrav, förmågor och the big five på 15 minuter. Därefter har det varit ett fullt program av andra frågor. Jag fick önskemål från föräldrar om en fördjupningskurs vilket jag tyckte var en strålande idé!

Föräldrarutbildning
Välkomna till en kväll där alla föräldrar som önskar får möjlighet att få mer kunskap om dagens skola!
Det har skett många förändringar i skolan under de senaste åren. Våra kunskapskrav och betyg är ett tydligt exempel på det. Vilket kan göra att det är svårt att känna igen sig. Under kvällen kommer vi att:
– titta på skillnader mellan betygssystem
– titta närmare på kunskapskrav och förmågor
– ha Workshop – jobba med uppgifter som eleverna möter
– ha tid för att ställa frågor och föra diskussioner

 

Vi började med att titta på de olika betygssystemen som har varit och vilka skillnader det är på dem. Det är lätt att översätta dagens betyg till 1-5 gradering utifrån sin egen erfarenhet och det blir tokigt om man tänker att E är lika mycket värt som en 1:a var förr eftersom det är system som inte går att översätta.

Därefter tittade vi på the big 5 och funderade på vilka förmågor som man använder varje dag.Det blev intressanta diskussioner vid borden och vi kom även in på vilka förmågor framtiden kan tänkas kräva. När vi hade tittat på dem så gick vi över till att jobba med en uppgift som kräver många av förmågorna. En uppgift som skulle vara ett exempel på det som eleverna jobbar med i skolan. Jag hämtade den från skolverkets material Dino

.dino_1dino_2

Föräldrarna fick även de tillhörande faktatexterna och jobbade sedan med uppgiften. När de hade hunnit diskutera den fick de se elevsvar som var exempel från materialet. Elevsvaren var blandade på ett papper och uppgiften var att se hur de skulle placera in dem i en skala beroende på hur utvecklade svaren var. Precis den här uppgiften har jag gjort med elever tidigare. Det som hände då var att eleverna kunde ge massor av tips på hur de mest välutvecklade svaren kunde utvecklas vidare. Eleverna och jag skapade då en bild över hur man kan tänka kring att utveckla sina svar. Den bilden pratade föräldrarna och jag om.

enkel

För att visa samband mellan betygskriterierna och exempel på hur det skulle kunna se ut hade jag tryckt upp exempel på att visa samband ur kommentarmaterialet till kunskapskraven i Geografi. Föräldrarna fick tre olika texter om kunskapskravet om samband.

” I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad”

geograf

De fick sedan diskutera vilken text som hängde i hop med vilket kunskapskrav. Se pp ovan. Mycket intressanta diskussioner.

Kvällen avslutades med en frågestund. Eftersom vi var så många så att det blev möjlighet till många frågor och diskussioner under hela kvällens gång så var det inte så många frågor kvar till slutet.

För min egen del var det väldigt givande att få ta del av alla de funderingar som föräldrar har om skolan och få en möjlighet att förklara och visa exempel på hur vi jobbar. Vill vi ha med föräldrarna och visa att vi är en proffesion att lita på tror jag det är viktigt att bjuda in till att få ta del av dagens skola. Inte för att kunna ta över pedagogens roll utan för att kunna lita på den. Okunskap leder till att alla åsikter grundas i den egna skolgången och det har hänt en hel del sedan dess. Det kunde vi konstatera när kvällen var slut. Jag tror att kunskap leder till trygghet och tilltro till professionen.

Så här citerar Marika Nylund Ek Barbro Westlund när det handlar om läsförståelse.

 

Jag tycker det stämmer även här!