Nominerad till Guldäpplet 2014 – vilken start på terminen!

Att få starta en ny termin med pepp och inspiration är väldigt viktigt. De gånger som dagarna innan eleverna kommer har ett innehåll som inte bidrar till det, då är det tungt. Som tur är händer det inte så ofta tycker jag. I år har det varit en riktigt, riktigt bra start på terminen.

Vi fick lyssna på Micke Gunnarsson som påminde oss om att möta barnen där de är och att det kanske är vi vuxna som behöver fundera över vårt sätt, vår undervisning och bemötande i det stora hela för att nå barnen. Klokt och tänkvärt. Vi behöver lära känna den nya generationen sa Pia Sundhage en gång när jag lyssnade på henne och det stämmer verkligen. Micke har delat med sig av många kloka tankar på det temat. Bland annat den här som till viss del ingick i det som vi lyssnade på. Vi kollegor fick med oss många uttryck som vi har återkommit till under dagarna efter och direkt förstår man varandra när vi har en gemensam referenspunkt. Det är en bra grund att jobba ifrån inför terminen.

Äntligen är det dags för oss på vår skola att hoppa på mattelyftet. Jag ser verkligen fram mot det. Jag hoppas att det ska hjälpa mig att utveckla mitt tänk kring att få eleverna att tänka och använda kunskaperna genom att hitta uppgifter som leder till det. Det låter självklart att eleverna ska tänka och använda sina kunskaper men jag kan se att det är en utmaning att skapa de förutsättningarna. Jag får slita hårt för att bryta den undervisningstradition som finns och som jag själv varit en del av i så många år. Vända på tänket och börja i det okända istället för att steg för steg lotsa eleverna igenom. Bryta det som läromedel ibland förstärker – memorera kunskaper och inte använda. Vi var på en föreläsning med titeln ”Vad är god matematikundervisning” av Mona Rössland, som handlade om det. Hur man kan jobba för att fördjupa elevernas kunskaper istället för att uppmuntrar memorerandet. Erbjuda möjligheter för eleverna att beskriva sina metoder, motivera och argumentera för det de gjort. Det kräver en djupare förståelse. Dr Ann Pihlgren pratar också om det, vikten att bli medveten om undervisningsstrukturer och skapa förutsättningar för elevers eget tänkande. Det här betyder inte att jag tänker lämna eleverna vind för våg. Det betyder att planeringen blir ännu mer genomtänkt men att det än mer blir eleverna som jobbar och är kreativt aktiva. Allt för att fördjupa sina kunskaper, så de inte sitter i skolan för att se mig som lärare jobba allra hårdast och mest. Mattelyftet känns som en ordentlig förmån. Istället för att som idag själv driva den egna utvecklingen och lärandet genom att leta artiklar, böcker och filmer så får jag allt serverat. Det finns bra texter, uppgifter som är beprövade och dessutom många som läser samma texter. Det finns bra förutsättningar att det här är det som är kollegialt lärande när det fungerar.

Som extra bonus på den här veckan så kom listan på alla som blivit nominerade till lärarpriset Guldäpplet 2014. Jag har den stora äran att finnas med på den listan!Nominerad2014-198x56

På samma lista som många kreativa människors som länge inspirerat kring digitala verktyg. Det är en alldeles speciell känsla att någon har tagit sig tid att skriva en nominering och skicka in den. Någon som har tagit del av min undervisning, mitt tänk kring lärande och sättet att tänka kring digitala verktyg som ett lärande redskap. Det är stort och det är jag väldigt, väldigt tacksam för. Det är lite extra roligt eftersom min digitala resa inte har varit så lång. Den påbörjades för ett och ett halvt år sedan. Men den har gett mig ofantligt mycket i glädje att lära nytt och ett redskap till i undervisningen. Eleverna uppskattar det och vi kan väldigt ofta lära oss något nytt tillsammans. Det är en stor och extra bonus. Att lära tillsammans är något jag tror starkt på!

Så, vilken fantastisk start på ett nytt läsår! På måndag kommer eleverna och det ser jag verkligen fram emot!

Varmt välkommen höstterminen 2014!

Ett gemensamt språk

En viktig pusselbit i mitt klassrum är att vi skapar ett gemensamt språk. Ett språk om det vi gör och som alla har samma förståelse för. Vi pratar till exempel om förklara och förtydliga i texter, strategier i matematik och två stjärnor och en önskan i responsarbete. Vi pratar om att angripa problem och använder en bild av ett berg som gemensam referenspunkt. Ska man ta sig till toppen behöver man en strategi osv. Det här gör att det byggs broar för förståelse.

Det behövs mellan oss lärare också tänker jag. Ett språk där ord och begrepp har en innebörd som man kan relatera till. Allt för att vi ska kunna prata om det som är god undervisning och vilka delar som behövs i undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att nå målen.

Under de senaste åren har allt fler sådana möjligheter skapats. Idag pratar vi om läsfixare, språkutvecklande arbetssätt, The big five, bedömning för lärande/formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och flippat klassrum. Och allt fler kan relatera till vad det innebär.

Det gör att vi får en gemensam grund att stå på. Ett gemensamt språk att mötas kring. Det skulle kunna liknas vid en tärning där varje sida representerar ett perspektiv på undervisning och lärande. De olika delarna kan ses som metoder för undervisning. Men de skulle också kunna ses som pusselbitar i den komplexa helhet som undervisning är.

Jag har haft svårt att formulera min praktiska teori, det jag gör i klassrummet och varför jag gör det till andra genom åren. Det tror jag beror på att det är så många delar som samspelar och det är ett komplext samspel, och jag har inte haft ord som varit vedertagna begrepp på det jag gjort. För i min praktik är allt så sammanvävt. Jag vill se det som en helhet där olika delar samspelar och bygger en god undervisning. När jag för ett antal år sedan började läsa igen så insåg jag att det fanns forskning och därmed ord och begrepp som beskrev det jag hade upptäckt i klassrummet. Att framåt syftade och specificerad respons gav bra utveckling för lärande till exempel. Formativ bedömning satte ord på det.
När vi började jobba med lgr 11 som referensskola och hade synpunkter på den så insåg jag att det fanns många beröringspunkter mellan ämnena. När jag mötte The big 5 var det en stor hjälp att jobba med det för att uttrycka och kommunicera det jag hade sett spår av. Både tillsammans med elever, kollegor och föräldrar. Plötsligt fanns det ord att använda och mötas kring tack vare Göran Svanelids arbete.
Arbetet med Lgr 11 gjorde att jag insåg att jag behövde förändra min undervisning ordentligt, framförallt i svenska, om mina elever skulle ha någon möjlighet att nå målen. Där startade en resa mot skrivutveckling tillsammans med en forskare. Efter mycket arbete med texttyper och då framförallt argumenterande texter där det fanns ord att använda för att skapa ett gemensamt språk med eleverna ledde det vidare till ett behov att fördjupa mig i lässtrategier. Jag hittade Westlund, Liedberg och flera andra som skrivit om lässtrategier. Tillsammans blev det en grund för olika lässtrategier jag kunde använda. Och ganska snart såg jag läsfixare överallt på sociala medier. De var tydliga bilder på det jag tidigare tagit del av. Det gjorde det ännu lättare att prata om lässtrategier för att så många fler pratade samma språk. Ett gemensamt språk skapades. Ett språk som kan kan användas tillsammans med kollegor men också tillsammans med elever och föräldrar.

Jag kan se en enorm vinst i det här för det skapar ett professionellt språk som vi så väl behöver. Jag är bara en av tusentals lärare som säkerligen gjort och skaffat sig precis samma erfarenheter i sitt eget klassrum som jag beskrivit ovan.

Mitt stora dilemma har varit och kan ibland fortfarande vara att kommunicera det. För när jag tänker undervisning så samspelar alla dessa delar och några till! Teorier om lärande som finns som stabil grund, hur entreprenöriella förmågor lyfts och får utrymme, att skapa ett lärande klassrumsklimat där vi alla – elever och jag är delaktiga och ansvariga och sist men inte minst de digitala redskapen och tankar kring det. Jag har svårt att plocka ut en del. Därför är jag full av beundran för människor som fixar det. Som kan beskriva sitt klassrum utifrån läsfixare, språkutvecklande arbetssätt eller flippat klassrum.  De utgår från ett område och beskriver sin undervisning utifrån den. Jag tycker att jag kan se att de har med många av pusselbitarna jag har beskrivit men med olika utgångspunkter.

Där är den stora vinsten i att sharing is caring är så stort och självklart i det utvidgade kollegiet. Det leder till inspiration men i mitt fall också mycket reflektion. reflektion kring delar och helhet.

Jag hamnade i en intressant disk på twitter på temat.

20140728-210522-75922050.jpg

Jag tror att det är väldigt viktigt att de olika delarna som sedan kan bygga en god undervisning lyfts fram så att allt fler får ta del och inspireras. Men jag tror också det är viktigt att man lyfter diskussionen till att se helheten. Det är annars lätt att en metod blir den enda metoden och lösningen på allt. Så enkelt är det nog inte, tyvärr.

Jag tror att när vi nu har börjat bygga ett professionellt och gemensamt språk så kan vi prata om god undervisning som Anna Kaya var inne på. För det är nog dags att fördjupa diskussionen för att utveckla undervisningen vidare. Och prata om god undervisning. För det är dit vi alla väl vill nå?

Ett gemensamt språk kring vår profession gör att vi har lättare att mötas tänker jag. Kan vi mötas kan vi också lära av varandra. Och då är lärandet i fokus! Min utmaning blir att fortsätta sätta ord på den komplexa verksamhet som undervisning är. Jag vill inte släppa taget om den helhet jag ser som viktig och nödvändig i mitt klassrum. Jag ska däremot försöka bli bättre på att sätta ord på komplexiteten. För att lärandet ska hamna i fokus behöver jag alla pusselbitarna som hjälper mig att skapa en god undervisning.

Jag hoppas att vi kan hjälpas åt med att växla perspektiv mellan helhet och delar för att på så sätt inspirera varandra till att utveckla vår undervisning – ytterligare!

 

En mässa om lärande leder till lärande

Jag har redan skrivit ett par inlägg om mässan SETT 2014 som var under två dagar i maj. Det ena handlade om vad jag direkt tog med mig in i klassrummet och det andra handlade om reflektion om kollegialt lärande utifrån de möten som skett. Ett tecken på att det var en bra mässa måste vara all den text som sedan skrivits. Här kommer en till! Dagarna gav inspiration, nya tankar och massor av energi att fortsätta arbetet som är påbörjat. Men också mod att våga. Det här inlägget kommer att handla om de föreläsningar som jag tog del av och de tankar och idéer som jag tog med mig från dem.

Entreprenöreillt_lärande_OnsdIntressant att lyssna på hur man kan jobba med en verklig mottagare. Det jag tog med mig var inspiration till att jobba ännu mer utåtriktat och att se möjligheter till fler kontakter runt om i världen t ex med Mystery skype. Jag fick även inspiration till att börja jobba med att göra poddradio som ett sätt att använda digitala verktyg som lärande redskap.

Bedömning_för_lärande

En väldigt bra påminnelse om vad bedömning för lärande är. Det var många exempel från gymnasiet och det är så interssant att det spelar ingen roll för tänket och förhållningssättet är det samma oavsett vilka åldrar man jobbar med. Att få eleverna att göra kunskapen till sin egen. Jag tänker mig ofta mitt uppdrag som att bygga en bro. Det behövs bygga en bro av gemensamt språk och ”hur kunskap” för att eleven ska få möjlighet att använda sig av bron. När eleverna kan göra det kan de också lättare att förstå kvaliteterna som förväntas att de ska kunna visa. ”Om läraren bara springer på det centrala innehållet så springer läraren ifrån eleverna” sa Anders Holmgren och det tyckte jag var en bra formulering som är väl värd att påminna sig om. Om eleverna får chansen att sätta ord på vad som är kvalitet då kan de också äga sin egen utveckling och kan då lättare förstå vad som är nästa steg. Det gör att matriser lätt blir ett hinder och därför bäst används summativt. En intressant tanke som jag också har funderat en hel del på i min vardag med elever i mellanåren. Funderar vidare på hur jag kan jobba för att eleverna ska få fler tillfällen att sätta ord på kvaliteterna i det de gör – så att de på riktigt äger sin utveckling.

 

Kulor_i_hjärtat

En fantastiskt inspirerande föreläsning om att använda digitala verktyg för att utveckla lärandet och angripa våra kunskapskrav. De hade jobbat med att läsa text, skriva eget kortskrivande för att sedan gestalta det med film. Det ska jag prova med mina elever. Att kombinera bild och text för att förstärka ett budskap har jag tyckt varit en utmaning att få in i ett naturligt sammanhang. Här fick jag redskapet till att komma igång!

Malin_Larsson

Malin Larsson har verkligen hittat ett sätt att göra sitt klassrum synligt för alla. Eleverna får naturliga mottagare till sitt arbete genom bland annat sociala medier. Det blir också ett sätt att göra det synligt för föräldrar tänker jag. Jag gillar den här transparanta tanken och det är det jag har tänkt när jag jobbar med min klassblogg. Det som Malin tillfört som är extra bra är att hitta ett sätt i det flippade klassrummet som gör att det inte bara är hennes röst som kommer fram utan även elevernas. Det är riktigt bra tycker jag. Jag tog direkt med mig föreläsningen in i mitt klassrum dagen efter jag kom hem. Dessutom gör Malin väldigt snygga flippade filmer som inspirerade mig till att jobba vidare med det! Vilket i sin tur gör arbete så mycket roligare tycker jag!

Elza_Dunkels

Elzas föreläsning utmanade tankarna ordentligt och det gillar jag. Har ni inte lyssnat på Elza någon gång kan jag varmt rekommendera att göra det. Det är bra att få tänka till lite. En del av föreläsningen handlade om den öppenheten som förstärks via nätet. När vi sitter bakom en skärm får vi inte reaktion direkt och har inte tränat på att läsa av de koder som sker på nätet jämfört med t ex kroppsspråk som sker i samma sekund i det fysiska rummet. Reaktionerna kommer senare och det gör att vi flyttar fram gränserna hela tiden, både de positiva och de negativa. Det här tyckte jag var precis ett sådant redskap som jag har saknat i samtalet om nätet som arena att mötas på. Det är något att tänka på och förhålla sig till. Både vuxna och barn tänker jag.

Sist men inte minst så lyssnade jag även till vår utbildningsminister Jan Björklund. Det var en intressant stund. Det krävdes en mässa för skolfolk för att det verkligen skulle komma fram att vi som jobbar i skolan är viktiga.Det är lärarnas kompetens som är avgörandet. Det kan jag naturligtvis bara hålla med om. Det kan tänkas uppenbart men jag har saknat det i debatten om skolan. Debatten handlar mest om vems fel allt är. I den här utfrågningen kom det även fram att det hade varit en hel del reformer och alla blev inte bra. Exemplet som Björklund gav då var administrationen. För egen del kan jag se en och annan reform som kanske har skadat skolan mer än vad administrationen har gjort som t ex det fria skolvalet bland annat. Tidigare betyg är också ett beslut som jag kan ifrågasätta. Jan Björklund var även inne på att insatta skolledare är viktiga för att höja lärarnas digitala kompetens. Insatta skolledare är viktiga i alla sammanhang tänker jag. Vi behöver alla ta vårt ansvar i den rollen vi har om vi ska lyfta skolan. Fokus mot vart vi ska behöver vi alla. Varför fattar vi de beslut vi gör och vart vill vi att de besluten ska leda. Tillsammans är vi alla viktiga för att lyfta skolan.

Jag tyckte det var en bra avslutning på mässan att lyssna på vår utbildningsminister. Se att det finns en människa bakom de besluten som fattas och som jag ofta funderar på vad de besluten grundar sig i.

Tänk att två dagar kan ge så fantastiskt mycket vad det gäller inspiration, bekräftelse, pepp att fortsätta och framförallt mod att våga utveckla vidare. Skulle önskat att någon mer från min skola hade varit med och fått ta del av allt fantastiskt som erbjöds så att man även på hemmaplan hade haft någon att dela det med. Det kanske kan bli till nästa år. Håller tummarna för det! För den här mässan är väl värd att åka på – igen!

Skolpolitiker på besök

Det händer massor av bra saker varje dag i skolans värld. Precis som det händer massor av bra saker i politikens värld varje dag, skulle jag tro. Eftersom jag inte befinner mig i den vardagen kan jag den bara utifrån vad jag läser om och ser på nyheterna. Jag kan vara med och påverka vad fjärde år när det är dags för val och vet hur vår demokratiska struktur är uppbyggd, det är den kunskapen jag har vad det gäller politiker och deras vardag. Politiker och pedagoger är viktiga på skolarenan där vi har olika uppdrag men vi behövs – för att tillsammans skapa en skola idag och för framtiden. Därför är det så viktigt att mötas tycker jag.

I veckan hade jag förmånen att ha besök hela dagen av en av våra skolpolitiker. Ett väldig bra initiativ som gjorde att vi, politiker och pedagog, fick inblick i varandras vardag. Eleverna fick chansen att få veta mer om hur en politiker jobbar och om det är ett roligt jobb. De hade förberett en hel del frågor som de ville veta mer om. Det blev också en bra ingång till att starta arbetet med kunskapskravet i samhällskunskap:

Eleven har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett väl fungerande sätt. Eleven kan utifrån något givet exempel föra välutvecklade och nyanserade resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.

Samhällskunskap betyg A år 6

När eleverna gick hem för dagen hann vi med samtal om hur skolan kan utvecklas vidare. För att kunna göra det till något hållbart behöver alla som är viktiga i skolan att mötas tror jag. Mötas i samtal och inte debatter. På alla nivåer behöver vi få kunskap om varandras uppdrag och ges förutsättningar för att alla ska kunna göra sina uppdrag på allra bästa sätt. Politiker, förvaltning, skolledare och pedagoger. Tillsammans kan vi skapa en skola där lärandet är i fokus. Så att vi verkligen kan leva upp till den här meningen i vår läroplan.

Citat_läroplan

ps. Lyssnade på debatten i Agenda när jag skrev det här inlägget. Funderade då på om de politikerna har någon insikt om lärares vardag. På riktigt.