Elevernas röster – tar vi vara på dem?

Sitter och jobbar med min magisteruppsats. Stunden är helt ägnad åt empirin, det material jag samlat in. En del av materialet består av elevernas åsikter och tankar. Jag läser och blir än en gång så glad över elevers åsikter, tankar och synpunkter. Röster som lyfter fram viktiga poänger utifrån sitt perspektiv. Det gömmer sig så mycket kunskap och klokskap som vi kan få ta del av om vi frågar. Bjuder in till att tala om det vi gör men också om vi lyssnar – lyssnar på riktigt.

När elever får chans att tycka till kommer det fram massor som är ett bra att jobba vidare utifrån. Klokskap om undervisningen och hur den kan utvecklas för att var och en ska lära sig ännu mer, klokskap om sin egen förmåga att lära men också klokskap om vad skolan som helhet behöver förändra.

Hur fångar vi som jobbar i skolans värld in tankar och åsikter både vad det gäller om undervisningen men också i undervisningen? Tycker att jag då och då hör: hur ska vi hinna göra det? De är för unga! De kan inte! Kan den inställning rent av leda till motsatsen? Om inte allas röster får möjlighet att göra sig hörda, lär vi inte ut något annat samtidigt då?  Din röst är inte viktig till exempel.

Jag hade förmånen att få vara med på dialogmöte där politiker, förvaltningschefer och invånare möttes i samtal om nu:et och framtiden. På en av träffarna var det två ungdomar i högstadieåldern med. De lyfte frågan om att skoldagen skulle börja senare för att det hade gett bättre effekt på elevers lärande. Jag blev nyfiken på vad de hade att säga mer om detta och började ställa frågor. De berättade, hänvisade till forskning och presenterade argument. Min nyfikenhet på elevernas kunskaper i ämnet ledde till en artikel i lokaltidningen och radiointervju. Att lyssna på unga blir en nyhet. Det är fick mig att fundera ännu mer på det här med att ta vara på allas kunskaper och röster. Inte i meningen att alla ska få som man vill utan mer utifrån att samtal kan föras, bemötas och ifrågasättas för att på så sätt tillsammans lära nya saker och kanske till och med komma fram till helt nya briljanta lösningar på saker och ting.

tidning
Artikel från Smålandsposten

Det finns så mycket kunskaper inom väldigt många områden hos eleverna som jag inte upplevde att mina första elever hade med sig in i klassrummet. Tar vi vara på dem i skolans värld? Hur möts eleverna som är i 13-års åldern och som under hösten tittade på varje debatt mellan Trump och Clinton för att det var intressant och faktiskt möjligt att ta del av idag. Hur möts eleverna som har fördjupat sig inom olika områden av intresse på sin fritid? Hur tar vi vara på den kunskapen i klassrummet och bygger vidare på den? Tar vi vara på den? För någonstans här sänder vi signaler om värdet av att var vi lär oss saker spelar roll. Det här tycker jag är en intressant fråga att fundera över. Hur passar elevernas tidigare kunskaper in i det som jag just nu ska gå igenom?  Finns våra elever i ett dialogiskt sammanhang där allas röster kommer fram för att utifrån det tillsammans fördjupa kunskaperna eller är det någons röst som står för alla kunskap?

För egen del såg jag att när undervisningen inkluderade elevers tidigare kunskaper, tankar om hur vi skulle kunna använda dem tillsammans med det vi lärde nu och vad vi behövde lära mer om. Med tanke att kunna använda våra kunskaper till värde för någon annan då   ökade motivationen. Med en liten extra twist på planeringen blev ännu fler engagerade. Ett antal inlägg om värdeskapande undervisning finns här på bloggen. Maria Wiman har skrivit ett inlägg på temat på bloggen skola365 där hon delar med sig av enkla råd och tips om hur man kan göra för att få elever ännu mer engagerade, delaktiga och intresserade av att bidra i undervisningen.

Det kan vara en bra start på vårterminen 2017 att testa att ta med eleverna ännu mer i undervisningen och genom kunskaper skapa värde för andra!

 

 

Värdeskapande lärande

Idag skriver vi, forskare och pedagoger,  en artikel på Göteborgspostens debattsida som handlar om värdeskapande lärande. Det är något som jag har skrivit en del om här på bloggen (länk till inlägg om värdeskapande) men också på bloggen Skola365.com  Vi är många som har sett att kunskap fördjupas och att engagemang ökar när man börjar ställa frågan: för vem kan vår kunskap ha värde för? Det kan vara i det lilla eller i det stor det spelar inte en avgörande roll utan just insikten om att min kunskap är viktig leder till ett fördjupat intresse för att lära ännu mer!

Bäckaslövskolans stjärnord

Skola 365

Värdeskapande lärande vad är det? Är inte allt av värde det vi gör i skolan? Det är det alldeles säkert men det som inte alltid är säkert är att eleverna ser att det vi gör har ett värde och när inte det blir uppenbart är det lätt att eleven tappar anknytningen till skolan.

Jag har precis tagit steget ut från klassrummet och börjat jobba på förvaltningsnivå efter 20 år som lärare för elever i år 4-6. Det är en omtumlande resa. Att lämna eleverna var inte lätt men att få fortsätta skapa goda förutsättningar för många elever är en spännande utmaning. I mitt nya jobb som kvalitetsutvecklare/ Bitr utbildningschef har jag bland annat ett uppdrag i ett projekt som handlar om att minska avhoppen från gymnasiet. Lessebo kommun är med i projektet som heter Plug-In.

Plugg- In är ett EFS finansierat projekt som ett flertal av regionerna i Sverige är…

View original post 882 fler ord

Från idé till ett förslag – demokratiarbete

Från idé till ett färdigt förslag. Det har vi jobbat med i år 5 under en en period. Det var en idé från eleverna som blev inspiration till hur vi skulle jobba med demokrati den här gången. När det kom ett förslag på en förändring fångade eleverna och jag förslaget och gjorde en modell utifrån hur det går till i riksdagen. Elevinflytande som berikar undervisningen!

från förslag till lag
Länk till pdf

Idén var: Vi vill inte ha läxor! Vi vill gå 30-60 minuter mer i skolan de dagar som det är tänkt att vi ska ha läxor. Arbetsgången blev då så här:

Från idé till förslag

Vi jobbade så här:

Fördjupa sina kunskaper: Alla fick i uppdrag att ta del av artiklar i ämnet. Artiklar lästes och åsikter formulerades. När vi träffades i skolan fick man höra vad klasskompisarna tyckte.

Formulera sin åsikt. Träna på konsten att tala: Vi jobbade med retorikens grunder utifrån en arbetsgång som finns i ett svenskläromedel som heter Lingva.

  • Inventio: Tänk ut vad talet ska handla om
  • Dispositio: Tänk på hur du ska disponera ditt tal. Inledning, avhandling, avslutning. Här kopplade vi det till hur vi tänker när vi skriver texter. Vi pratade om hur vi får lyssnarna att vara vakna och följa med i talet. Den röda tråden och vilka knep i form av formuleringar som man kan använda. För det första, för det andra… Hur man kan avsluta ett tal.
  • Eloluctio: Anpassa språket efter mottagare och syfte. Bland annat fundera över ordval, språkliga bilder och hur man kan presentera sitt innehåll så att det blir behagligt att lyssna på. Tretalet – ge tre exempel av något osv.
  • Memoria: Lära sig talet. Träna, skriva stödord eller lära sig det helt utantill om man ville det.
  • Actio: Tänka på hur man står, rör sig och inte gör något som tar uppmärksamhet från talet. Tala tydligt och långsamt. Långsamt är svårt kom vi fram till. Kräver övning kom vi fram till!

Debatt: De som önskade framförde sina tal och andra spelade in dem. Vi hade tänkt oss en debatt men ändrade det istället till ett tillfälle att träna sig på att hålla tal, ställa frågor utan värderingar för att förstå vad talaren menar och därmed ett tillfälle att verkligen träna på att lyssna. Det var en viktig faktor i arbetet. Lyssna och ställa klargörande frågor istället för att värdera och tycka till i den här fasen.

Beslut om förslag att framföra: Det fanns en idé från början som efter hand växte till fyra förslag. Förslagen diskuterades och formulerades i en kort mening. Därefter röstade man på vilket förslag som man ville skulle formuleras utförligare och lämnas till rektorn.Vi röstade i Kahoot. Kahoot blev som vår egen röstningstavla, lik den som används när riksdagen röstar, eftersom vi såg resultatet direkt på vår tavla.

Förslaget formuleras: När det var dags att formulera ett förslag hade röstningen visat att klassen var nöjda som det var. Det behövdes inte formuleras något förslag och därmed hade vi kommit till ett avslut i vårt arbete.

Förslaget lämnas till rektor: Den här gången blev det inget förslag.

Det som från början var en ingivelse och idé från några i klassen slutade med att alla fick fundera över sina åsikter. Fördjupa sig i olika perspektiv på frågan och utifrån det själv ta ställning. När åsikten var formulerad fick var och en också formulera för och emot argument för sin sak. Plötsligt blev det inte längre ett allmänt tyckande utan väl underbyggda åsikter som framfördes.

Vi har jobbat med väldigt många kunskapskrav i det här arbetet. Kunskapskrav från samhällskunskap och från svenskan. Jag är riktigt imponerad över det eleverna åstadkom och hur de framförde sina argument. Utifrån den här uppgiften kunde jag visa på vad det innebär att fördjupa resonemang och för många blev det tydligt att om man kan genomföra det muntligt är det inte omöjligt att tänka på samma sätt skriftligt! Genom att koppla ihop det vi gjorde muntligt med det vi så många gånger gjort skriftligt var det många som såg hur de kunde använda sig av sina starka sidor in i det som var svårare. För någon är det munliga en enorm utmaning och för andra det skriftliga, här blev likheterna synliggjorda!

Det som gav effekt har varit den fördjupade förståelsen för bland annat begrepp. Vad det innebär att följa demokratiska beslut på riktigt, vad det innebär att majoriteten bestämmer och att det finns en poäng i att bygga under sina argument med fakta och inte bara luta sig mot sitt eget tyckande. Arbetet hade hjälpt eleverna att förstå på riktigt och därför var det mycket lättare för alla att föra fördjupade resonemang.

När det vi jobbar med i klassrummet är förankrat i elevers verklighet, där svåra begrepp omsätts i ett begripligt sammanhang och det skapar värde för både sig själv och andra att skaffa sig mer kunskaper då växer förståelsen och engagemanget. Elevinflytande är inte något hotfullt utan något berikande i undervisningen eftersom fler röster kommer in och bidrar tycker jag! 

Om någon funderar på vad eleverna tyckte om läxor så var de flesta var positiva till att ha läxor eftersom man fick träna på att ta ansvar, föräldrarna fick se vad man jobbade med i skolan och för att det kan vara bra att få träna i sin egen takt på det som man tycker är svårt hemma.

Kahoot – ett snabbt sätt att få syn på kunskaper

Det finns många sätt att snabbt utvärdera och få en bild över var man har sin grupp. Så kallade  exit-ticket av olika slag. För egen del blandar jag digitala och icke digitala sätt för att använda det som passar bäst utifrån frågeställningen. Exempel på det jag använder är padlet, vanliga gula post-it lappar, Mentimeter, bilder att identifiera sig med eller Kahoot.

Marika Nylund Ek skrev om olika verktyg på sin blogg om man vill läsa mer. Jag har då och då skrivit om det också. Här på bloggen och på Lärarförbundets förstelärarblogg där det handlade om snabb utvärdering är väl använd tid.

Ett sätt för mig att få syn på elevers kunskaper och som dessutom har blivit väldigt uppskattat är att eleverna skapar frågorna utifrån det vi jobbar med. Vi kom igång med det utifrån elevernas önskemål om att få göra frågesporter. Vi har gjort det i bland annat So och matematik. Det som har slagit mig vid alla tillfällena är att det formuleras väldigt bra frågor.

Vi har gjort så här:

Jag skapar ett google formulär där eleverna skriver in sina frågor efter väldigt tydliga instruktioner. Det behöver vara så för att det ska gå lätt att skapa en frågesport av alla frågor som kommer in.

Matemtikfrågor

 

När jag har fått in alla frågor och svar går jag till create.kahoot.it och loggar in. Där skapar jag en frågesport.

När vi sedan möts i skolan kör vi frågesporten. Jag loggar in och sätter ingång spelet. Eleverna loggar in på khoot.it med en kod de får när jag startat spelet.kahoot

Det här arbetet gör att eleverna får sätta ord på sina kunskaper när de skickar in frågor, jag får ta del av deras sätt att ställa frågor och jag får  ta del av elevernas kunskaper i gruppen när vi kör vår frågesport. Genom detta får jag en snabb överblick över mycket på kort men väldigt uppskattad tid. Frågorna är bra, de blir långt ifrån lätta när eleverna ska ställa frågor till varandra har jag märkt. Dessutom är det en extra kraft i lärandet när eleverna själva kommer med önskningar om hur vi ska göra och därmed är med och påverkar det vi gör i klassrummet.

 

 

Boksamtal om läsupplevelse – online

Ett samtal i det utvidgade kollegiet kan leda till mycket. Den här gången ledde det till ett boksamtal mellan elever i år 3 i Helsingborg och elever i år 5 i Växjö.

Susanne och jag pratade om läsförståelse och planering av undervisning för att skapa bra förutsättningar att utveckla sin förståelse. Efter ett tag landade vi i att båda klasserna också skulle prata om läsupplevelsen. Där och då kom vi fram till att det skulle vara intressant att ta del av andra elevers läsupplevelse utanför det egna klassrummet.

Mina 5:or fick ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow. Läsa så länge så att tid och rum försvinner. Det var inte ett helt lätt uppdrag men det gav underlag för intressanta diskussioner om läsupplevelse när vi möttes i skolan.

När du har läst länge är det dags att fundera på frågorna:

  • Vad har du läst idag?
  • Hur gick det att läsa?
  • Vilken upplevelse gav läsningen?

Klasserna hade förberett sig inför att mötas online. Vi lärare förberedde oss och testkörde via google hangout.

IMG_8684

Vi fick ta del av många olika böcker och upplevelser av läsning under vår stund tillsammans. Engagerade och nyfikna elever som skapade värde för varandra genom att tipsa om böcker, genom att få höra om hur andra kan uppleva läsning och om gestaltande beskrivningars betydelse för läsförståelsen. Många blev sugna på nya böcker och glädjen var stor när man kände ingen en bok som man själv hade läst. Det blev många – åh jaaa, den har jag läst! under den stunden vi pratade med varandra.

Jag tyckte det var en väldigt rolig och givande stund. Tänk att få kika in i någon annans klassrum och mötas genom erfarenheter av läsning. Det här gav mersmak! Det visade sig att eleverna tyckte likadant. Kan vi inte göra detta igen! var önskemålet direkt efter att vi hade avslutat vår lektion tillsammans med 3:orna i Helsingborg!

 

Böckerna som presenterades har vi lagt upp på våra klassbloggar.

attlaratillsammans.blogspot.se  och Matematicum.moobis.se

 

 

 

Demokrati – nytt tema utifrån förslag från elever

Min plan var att nästa tema skulle handla om samhällsstrukturer och då media. Men jag fick tänka om! En dag innan jul när jag kom in i klassrummet var ett gäng i full gång och hade börjat formulera sina tankar utifrån ett förslag som inte gick att missförstå. På tavlan stod det med stora bokstäver:

Vi vill inte ha läxor. Vi vill gå 30-60 minuter längre i skolan de dagar det är tänkt att vi ska ha läxor.

Det visade sig att det var nog inte alla som instämde i förslaget som var på väg både till rektor och elevråd. Jag tänkte att här är det bäst att fånga tillfället i stunden och förklarade vad jag hade tänkt att vi skulle jobba vidare med. Jag ställde frågan: Är det så att ni hellre vill lära er mer om hur en idé blir ett förslag och framföra det på ett bra sätt med tydliga argument så kan vi jobba med ett demokratitema istället.

Nu är vi igång med Tema Demokrati!

Vi kommer jobba med:

Vad vi ska jobba med

Jag brukar göra en film av den pedagogiska planeringen som vi ska jobba utifrån. Så även den här gången:

I kunskapskraven står det att ”eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska processer fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elev nära sammanhang.” Genom att engagera sig i en fråga som man kan tycka olika om så kommer vi att få tillfälle att träna på många väldigt många olika kunskapskrav fast i ett sammanhang. Vi kom fram till att arbetsgången skulle vara så här:

Från idé till förslag

Vi är just nu på steg 2 där alla ska få tänka till kring vad man själv tycker med stöd av ett par olika artiklar. Arbetsgången kom vi fram till efter att ha studerat hur ett förslag blir en lag på riksdagen.se  Här finns mycket material som jag har laddat hem och som vi kommer att jobba med. Vi kommer också att jobba med retorik – hur kan man på ett bra sätt framföra sin åsikt i en debatt?

Vi har spelat ett spel från Unicef, I stormens öga, som handlar om barns rättigheter. Jag har använt det tidigare och det fungerar fantastiskt bra. I elevernas utvärderingar kunde jag läsa eleverna tyckte att de fick träna på att fatta beslut och förstå hur det kan gå till när man är i en grupp på riktigt. Dessutom insåg alla att det blir konsekvenser av beslut som fattas och att de besluten och konsekvenserna kan upplevas olika. Ett mycket bra spel som förtydligande det vi har pratat om tidigare. Det blev samtidigt en introduktion till barns rättigheter som vi också kommer att jobba vidare med.

Vi har många delar kvar i vårt tema men det är riktigt spännande att jobba tillsammans med elever som driver arbetet i klassrummet framåt. Det blir viktigt på riktigt!

 

 

Elevinflytande, värdeskapande och engagemang

Ett citat som jag ofta återkommer till i vår läroplan är det här:

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Lgr 11 s. 7

För att så småningom ge sitt bästa i ansvarig frihet behöver man bland annat få träna på att vara delaktig, framföra sina åsikter och bli bemött. Vara medskapare och inte bara medåkare i skolans värld.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Lgr 11 s. 8

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer – det är något som jag genom åren jobbat med på olika sätt. Eleverna har varit med och planerat vårt tema genom att påverka vilka arbetsformer vi ska använda och ge förslag på hur man på bästa sätt kan visa vad man kan när vi avslutar tema. Eleverna har varit med i stora och små beslut i klassrummet men när de har fått frågan om de får vara delaktiga i undervisningen så säger de nej! Jag har nu lärt mig att sätta ord på när  demokratiska processer och även värdeskapande processer pågår i klassrummet – allt för att eleverna ska bli medvetna om vad de är med och skapar.

Vi startade en ny skrivuppgift. Vi skulle skriva en jämförande text med beskrivande delar. Texten skulle handla om religion, närmare bestämt Islam, Judendom och Kristendom. Jag frågade eleverna vilka som skulle ha ett värde av att få ta del av deras texter när de är klara. Vilka skulle kunna vara mottagare av texten? Direkt fick jag flera olika förslag. 2:orna läser om religion de skulle nog tycka att det var intressant att läsa, eller 5:orna som också läser om samma sak. De skulle kunna träna på källkritik när de läser! Eller skulle 6:orna kunna läsa dem när de ska jobba med religion. Vi kom fram till att det fanns många olika mottagare som vi skulle kunna skapa ett värde för genom våra kunskaper.

Men hur ska vi göra då undrade jag? Nu när det finns så många som skulle kunna ta del av texterna och dessutom mottagare i olika åldrar. Vi hade tidigare lärt oss om att anpassa språket till mottagare när vi jobbade med kamratrespons tillsammans med treorna. Nu kom det massor av förslag på att man kan välja vem man skriver till, vi kan jobba i grupper för att hjälpa varandra om vad man kan skriva och vilka ord man kan använda beroende på mottagare osv.

Jag fick massor av bra förslag att ta ställning till när jag ska planera kommande lektioner. När vi närmade oss slutet av den här diskussionen som innehöll massor av viktiga kunskaper och förmågor: kommunikativa förmågan, språkliga kunskaper om text visades, kreativitet och engagemang för att organisera vårt kommande skrivprojekt ställde jag frågan om vad det var som hade hänt den här stunden. Vis av tidigare erfarenheter satte vi tillsammans ord på det. Elevinflytande på riktigt. Demokratiska processer. Och planering av värdeskapande arbete. Jag tyckte det var en riktigt bra del av lektion. En sådan stund som jag skulle kalla – guldstund.

Ansvar och inflytande

Vad tyckte då eleverna? Var det bra att få vara med och ha åsikter om innehållet? Jag fick veta att det är jättebra för man känner att man får ansvar, det är roligare när man får vara med och bestämma och man blir engagerad. Dessutom är det bra för det kan vara så att läraren har tänkt på ett sätt och så kommer eleverna på fler sätt att genomföra uppgiften och då kan man välja som elev. Man kan välja att utmana sig och göra det lite svårare eller om man själv tycker att det är svårt kan man ta en väg som gör det lite lättare.  I det här fallet kan man välja vem som ska bli mottagare av en text. Det är riktigt bra!

Bäckaslövskolans stjärnord

Genom att vara väl insatt i styrdokument och mål så vet jag precis vart vi ska och jag kan vara flexibel i vilken väg vi ska ta. Det gör att de demokratiska- och värdeskapande processerna kan vara en naturlig del i vardagen och inte något extra som ska genomföras utöver allt det andra. De ingår. För mig som pedagog innebär det att släppa kontrollen över detaljplaneringen men med tanke på vad det ger i engagemang, kreativitet och lärande i klassrummet så är det inget problem. Det gör jag mer än gärna om och om igen. Guldstunder!

 

 

 

Genom kunskaper kan elever i alla åldrar mötas

Elever i år 5 har jobbat med att skriva berättande text. De har då jobbat sig igenom hela skrivprocessen vilket innebär att skriva utkast, ge sig själv egenrespons, bearbeta, få kamratrespons, bearbeta. Till sist respons från lärare och därefter bearbetar texten och färdigställa den. Responsarbetet är en bärande del i skrivprocessen. Skrivandet blir inte ett enskilt arbete utan ett kollaborativt arbete där fler röster kan komma in för att komma längre och djupare i sitt lärande tänker jag. För att veta hur man kan titta på text får eleverna stödfrågor som stödstruktur, allt för att kunna bidra så mycket som möjligt och genom det bli textmedvetna. Genom att bli textmedveten blir skrivandet meningskapande och inte bara ett görande.

När texterna bearbetades hördes många röster i klassrummet ”Kan du läsa min text?” ”Hur tycker du att jag ska utveckla här?” ”Tycker du rubriken stämmer? Varför?” Det är intressant att följa eleverna i deras process och hur insikten om att text behöver jobbas med för att budskapet ska gå fram till en mottagare.

”I klassrummet sitter grupper av barn. I varje grupp sitter 6-7 elever. Berättelser läses med inlevelse och lyssnarna har full koncenteration på det som berättas. Fröken frågar hur det har gått och en elev svarar att det gått sådär.

– Vad var det som kunde bli bättre? undrar fröken genast

– Berättelserna kunde vara längre för de var så bra! svarar eleven:”

Elever i år 3 har också jobbat med berättande text. Det skapade ett ypperligt tillfälle för alla eleverna att få använda sina kunskaper för att skapa ett värde för någon annan. Vi bestämde att eleverna i år 5 skulle få läsa sina texter för elever i år 3 och sedan skulle de yngre behålla texterna och ge respons på dem utifrån sina kunskaper. Plötsligt blev kunskaperna viktiga för någon mer. Nu är texterna upplästa och överlämnade. De äldre eleverna säger att ser fram emot att få ta del av responsen.

IMG_8193

Ibland kan värdet i en uppgift uppstå efter arbetet är klart som i det här fallet. Men tänker kanske någon – hur ska yngre kunna bidra till äldre elevers lärande? Det tror jag är fullt möjligt, för något kan alla elever bidra med om de vet hur de kan göra!

I våras provade jag just det. I någon av alla grupper på facebook frågade en gymansielärare om det fanns någon vars elever kunde hjälpa till med respons. Jag erbjöd mig direkt. I den 6:an som jag jobbade tillsammans med hade vi jobbat med kamratrespons på både skriflig och muntlig text. Den här gången skulle vi använda kunskaparna för att hjälpa någon annan utanför klassrummet. Vi fick filmade instruktioner skickade till oss. Det var instruktioner för att kunna genomföra olika aktiviteter som dessa gymnasieelever hade skapat samt responsformulär att fylla i. Med stort allvar och engagemang satte mina elever igång med att i grupp titta på en film och sedan formulera respons utifrån stödfrågorna. Det gällde att tänka på mottagaren och syftet med uppgfiten. Vara tydlig och motivera sina åsikter för att på bästa sätt bidra till någon annans lärande. Sociala medier skapar fler möjligheter till möten med andra långt utanför klassrummet.

I båda uppgifterna sker samtidigt utvärdering av kunskaper och undervisning och jag som pedagog kan få svar på många frågor: har eleverna förstått det här med respons, har de kunskaper om texttypen, har undervisningen lett eleverna dit som det är tänkt och kan eleverna formulera sig utifrån syfte och samanhang? ( Lgr 11 s. 222-230)

Det är intressant att ta del av det engagemang som sprider sig när insikten om att det man gör har fler mottagare och de egna kunskaperna kan vara viktiga för andra. Oavsett ålder. Genom kunskaper kan elever i olika åldrar mötas. Det är väl det man kan kalla värdeskapande lärande!

 

För dig som vill läsa mer om kamratrespons:

På bloggen har jag skrivit mycket om kamaratrespons 

Litteraturtips:

Hoel, Torlaug Løkensgard (2001). Skriva och samtala. Lärande genom responsgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, Caroline, Geijerstam, Åsa af & Folkeryd, Jenny Wiksten (2010). Utmana, utforska, utveckla: om läs- och skrivprocessen i skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard (2011). Skriva för att lära skrivande i högre utbildning. Johanneshov: TPB

Värdeskapande motiverar

Jag funderar rätt mycket på det här med värdeskapande arbete i klassrummet just nu. Kunskap som skapar värde för en själv och andra. Hur kan man synliggöra det för eleverna? Hur kan man visa på att det vi gör inte bara har värde för egen del utan att den kunskap man har ofta kan gynna andra med. Det här tror jag är viktigt att synliggöra för det är inte alltid lätt att se sambanden själv. Dessutom tror jag att när man vet att det man gör kan vara till glädje för andra så kan man bli lite mer motiverad!

I förra inlägget skrev jag om hur vi jobbade med fältstudier och analyserade vår skolgård. Våra analyser kom sedan fastighetsbolaget till del och det skapade värde för dem och för kommande elever. De kommer att få en skolgård där elever har varit med och tyckt till med väl underbyggda åsikter.

När jag ställde frågan om vilket värde det vi gjorde hade för någon annan var det först svårt att svara på den frågan. Det var en fråga som man inte var van att ta ställning till. Men ganska snart kunde vi lista det värdeskapande i uppgiften.

När man pratar om värdeskapande arbete i klassrummet är det kanske stora projekt, till exempel som det vi gjorde, som man tänker på. Stora projekt kan kännas övermäktigt att sätta igång och därmed rinner det värdeskapande arbetet snart ut i sanden. Jag tror på att värdeskapande är en faktor som motiverar elever att lära sig mer och särskilt att lära sig tillsammans med andra. Det gäller att hitta en form för det som gör det lätt att genomföra för mig som pedagog och som visar eleverna att deras kunskap viktig för fler.

Vi utvärderar ofta veckans arbete och jag ställde vid ett tillfälle frågorna:

  • Vad har du lärt dig den här veckan?
  • På vilket sätt har du användning av dina nya kunskaper?
  • På vilket sätt kan dina kunskaper vara till värde för andra?

Svaren kan sammanfattas i att man lärt sig faktakunskaper om religon, förkorta i bråk, skriva instruerande texter och no- begrepp. En veckas arbete i kort sammanfattning. Kunskaperna kunde användas för att göra kommande lektioner lättare i No, bra att kunna för att det att lättare förstå hur andra tänker utfrån en annan religon och bra att kunna för längre fram kanske man ska jobba med något liknande och då är man förberedd!

Värdet för någon annan då? Jo, det kunde man se den här gången. Vi jobbar ofta tillsammans och då kan man hjälpa till genom att förklara det man själv har förstått för någon som inte har fått koll på innehållet var en återkommande åsikt.  Kunskaperna kommer till användning och samtidigt befäster man sina kunskaper själv. Det sista var inget eleverna tänkte på – men det gjorde jag! Att förklara för någon annan är ett riktigt bra sätt att verkligen själv förstå. Det blir värdeskapande på alla sätt det här att jobba tillsammans.

team-1028829_1280
Bilden kommer från pixbay

Att utvärdera och få syn på att i skolan kan man lära sig massor varje dag, fast ibland kanske man inte tänker på det. Genom att stanna upp och fundera i ett par minuter på vad man har lärt sig och poängen med det tror jag skapar mening, samanhang och dessutom ett stort värde. Värde för en själv, och skapar det även värde för en klasskompis, en annan klass  på skolan eller varför inte ibland också många, många andra utanför skolan – beroende på vad man jobbar med för stunden, då ökar motivationen  att lära ytterligare.

När jag nästa gång frågar vilket värde elevernas kunskap har haft för någon annan hoppas jag att svaren kommer lika lätt igen. Jag har också som ambition att jag då har skapat fler möjligheter till att det finns tydliga mottagare för elevernas arbete. Det leder till engagemang som i sin tur med motivationens hjälp tar kunskapandet till djupare nivåer har jag märkt!

 

Fältstudie skapade värde för många

Fältstudier i gegorafi kan vara en utmaning tycker jag eftersom jag har förmågan att  göra det stort och svårt för mig när jag ska planera det. I somras läste jag ifatt mig bland alla pedagogiska magasin som jag sparat och i ett av dem fick jag massor av inspiration. Jag skulle studera skolgården! Ibland har man tur att det dessutom passar väldigt väl in i omvärldens planer. Jag fick veta att vår skolgård kanske skulle förändras och byggas om lite. Perfekt – här kunde vi skaffa oss kunskaper för att sedan kunna framföra underbyggda åsikter inför ombyggnaden.

Jag utgick ifrån kunskapskraven: Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.

I det centrala innehållet står det: Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön samt kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Vi startade vårt arbete med att resonera och analyser kring frågan: Vad är tanken med en skolgård? När vi kommit fram till vad syftet med en skolgård kunde vara satte eleverna igång i grupper att studera kartan över skolgården. Uppdraget var att studera skolgården utifrån frågeställningar som sedan skulle redovisas för klasskompisarna med bilder som stöd. Först studerades kartan noga och därefter gav sig grupperna ut på fältstudie på skolgården.

  • Vad ser ni när ni studerar skolgården? Var finns barnen?
  • Vad är bra med skolgården? Vad är inte bra
  • Leder skolgården till det som är tanken med den?
  • Hur har man tänkt med säkerhet? Vad ser ni?
  • Är skolgården tillgänglig för alla?
  • Finns det områden som leder till eller skapar ensamhet/mobbning/utsatthet?

Skolgård 1 skolgård 2 skolgård 3

Eleverna studerade, dokumenterade och gjorde analyser av det de såg. Därefter sammanställde de sina observationer och redoivsade det för klassen. Vi fick syn på mycket som var intressant. Eleverna kom fram till förslag som skulle behöva åtgärdas på den befintliga skolgården. Därefter använde de kunskaperna till att studera kartan över förslaget till ombyggnad. Vilka problem och möjligheter såg de på den nya kartan utifrån kunskaperna de skaffat sig?

När vi startade arbetet funderade vi också på vilka som skulle kunna ha glädje av att ta del av våra kunskaper och eleverna kom då fram till att rektorn och de som kanske ska bygga om skolgården skulle kunna ha gläjde av det.

När alla åsikter var sammanställda lämnade vi över dem till rektorn och till fastighetsbolaget som sköter vår skola och skolgård. På ett möte gick de igenom elevernas synpunkter. De blev väldigt imponerade för det var väl underbyggda och dokumenterade åsikter de fick ta del av.

Vad rätt eleverna hade när de tänkte på vilka som skulle ha glädje av deras arbete och vilket enormt engagemang det skapade. Vetskapen om att lära sig något nytt som skapar värde för sig själv också samtidigt kan vara till stort värde för andra leder till stort engagemang och intresse. Värdeskapande på riktigt!