Lära att lära – synliggöra det tillsammans med eleverna

Jag tänker att det krävs träning, väldigt mycket träning både för mig och för eleverna för att alla ska få möjlighet att nå målen. För mig handlar det om att tydliggöra målen för mig och för eleverna, att planera en undervisning som ger eleverna förutsättningar att nå målen och en undervisning som ger mig möjlighet att få syn på elevernas förmågor. Jag lär mig ständigt. Genom att jobba med ett formativt förhållningssätt som innebär att när eleverna visar mig vad de kan, visar de samtidigt mig något om min undervisning. Eleverna i sin tur tränar på att förstå begrepp och använda sina förmågor. Använda tidigare kunskaper in i nytt sammanhang, förstå uppgifter och sortera information, analysera och utveckla sina resonemang i alla ämnen. Det är en kod, en skolkod som eleven behöver mycket träning och många redskap för att få fatt i.

Vi tränade på kunskapskravet att ”föra resonemang om och värdera informationens användbarhet”. Eleverna (år 5) fick tillsammans två och två jobba med en uppgift om vattenkraftverk. Uppgiften innebar att man skulle välja ut lappar som bäst motiverade för- och emot att bygga vattenkraftverk.

. p

Det var en uppgift som man kunde träna på inför nationella proven förra året. Eleverna jobbade på. Diskuterade, enades och skrev ner sina svar. Det kändes som en väldigt bra lektion. Här fick eleverna chansen att visa det som vi hade pratat mycket om den senaste tiden.

När jag och min kollega läste igenom svaren insåg vi att det vi hade sett på lektionen var ett fantastiskt engagemang och elever som kunde samarbeta två och två. När vi läste fick vi lära oss något mer. Vi fick veta att vi behövde fortsätta jobba med att läsa instruktioner. Träna på att läsa, stanna upp och fundera över vad det är som man ska göra samt fortsätta att träna på att läsa igenom innan man lämnar in en uppgift för att kontrollera att problemet är löst. Fortsätta att kombinera lässtrategier och problemlösningsstrategier. Vi fick också lära oss att vi behövde ha en genomgång och jobba med ett nytt exempel tillsammans. Ett exempel där eleverna kunde få träna på att sortera information och tränar på att resonera utifrån för- och nackdelar tillsammans i hela gruppen.

Så blev det. Nästa lektion startade vi med genomgång om lässtrategier och problemlösning genom att vi jobbade med en liknande uppgift tillsammans. Vi sorterade informationen och skrev upp våra resonemang. Samtidigt som vi skrev, funderade vi tillsammans med eleverna på hur vi kunde utveckla våra svar.

Efter genomgången fick samma par, samma uppgift om vattenkraft igen. Den här gången var det lika stort engagemang, lika bra samarbete men ett annat fokus på att förstå uppgiften. Det resonerades och motiverades i varje liten vrå i klassrummet. När arbetet var klart fick de tillbaka det arbetet de gjort första gången. De tittade och jämförde sina svar. Var det någon skillnad?

Eleverna fick sedan reflektera enskilt kring sitt lärande. De skrev ner sina tankar i sina reflektionsböcker. De fick fundera över om de hade sett någon skillnad mellan sina svar på uppgiften och vad de trodde den skillnaden i så fall berodde på. De fick också fundera på om de hade lärt sig något.

Alla såg skillnad. Alla hade lärt sig något. Alla hade i den här stunden fått syn på vilken skillnad det blir när man stannar upp och sorterar informationen och sedan använder den.

Den här gången….nu fortsätter vi att träna igen och igen. Eleverna och jag.